Tiggarna färre när vi ger mindre

Uppdaterad 19 augusti 2016

Publicerad 19 augusti 2016

Tiggarna har blivit en del i gatubilden och svenskarnas vilja att ge har avtagit. Nu tycks tiggeriet minska, enligt personer som arbetar med gruppen.

Men fortfarande finns tusentals tiggare i Sverige – de flesta lever i misär och en del utnyttjas grovt.

Stadsmissionen, Sveriges Kommuner och Landsting och enskilda kommuner konstaterar att tiggarna på sina håll verkar ha blivit något färre.

Sverige möts: Tiggeriförbud

– Avmattningen har framför allt skett i relation till att givmildheten har sjunkit jämfört med för ett år sedan. Det finns en tillvänjningsfaktor – många reagerar initialt och vill göra insatser, men sedan blir tiggarna en mer etablerad del av gatubilden och då sjunker engagemanget, säger Marika Markovits, direktor på Stockholms stadsmission.

Svåra förhållanden

I Göteborg bedöms antalet EU-migranter som tigger ha minskat de senaste månaderna.

– Det hörs ibland från målgruppen att det är svårare att få ihop pengar här genom att tigga, att folk skänker mindre, säger Teresa Woodall, enhetschef på Göteborgs stad.

På andra håll, som i Stockholm, uppskattas antalet tiggare vara konstant. Många lever under svåra förhållanden.

– De riskerar att fara väldigt illa i olagliga bosättningar och när de sover ute. Man har inte tillgång till el och vatten, det finns ingen sophantering, man drar på sig sjukdomar – det är sanitära omständigheter som inte är tillfredsställande på något sätt, säger Linn Hemmingsson, samordnare i Stockholms stad.

Luras och utnyttjas

Samtidigt har anmälningarna om människohandel för tiggeriändamål ökat dramatiskt de senaste åren, enligt polisen. Personer utnyttjas också i organiserad brottslighet för gratisarbete, brott eller sexuella ändamål.

– I enstaka fall har vi sett att det är så att man får tigga på dagen och utnyttjas i prostitution på kvällen, säger Kajsa Wahlberg, expert på människohandel på polisens nationella avdelning.

Stänger vi dörren för tiggeri riskerar vi att spä på just den typen av kriminalitet, varnar Marika Markovits.

– I den här gruppen vill man inte agera kriminellt. De vill inte smuggla otillåtna ämnen, de vill inte stjäla för att försörja sig och sin familj. Men stänger vi alla dörrar för människor i utsatthet, tvingar vi dem in i ageranden som de egentligen inte vill, säger hon.

De flesta inte utnyttjade

Antalet utsatta EU-medborgare som tigger i Sverige uppskattas till ungefär 4.700–5.000.

Det är en markant ökning jämfört med för två år sedan, då siffran var 2.100.

De flesta kommer från Rumänien och Bulgarien, ofta med familjemedlemmar, släktingar eller vänner. Inom dessa grupper samordnar man resan till Sverige där man bor tillsammans.

En mindre del av tiggeriet har koppling till organiserad brottslighet och styrs av kriminella, ofta av samma nationalitet som offren.

När EU-migranter anmäler att de utsatts för brott rör det sig vanligtvis om så kallade mängdbrott, som exempelvis stöld.

Stöld är också det brott de själva oftast gör sig skyldiga till.

Källa: Polismyndigheten och regeringens nationelle samordnare.

Sverige möts: Tiggeriförbud

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.