SVT Nyheters granskning av betygen har visat på stora skillnader mellan skolor och kommuner. Den visar också att fler tjejer än killar får ”snällbetyg”
I matematik fick senaste året nästan 33 procent av tjejerna i grundskolan årskurs nio högre slutbetyg än provresultatet, mot bara 24 procent av killarna.
LÄS MER: Samma provresultat ger olika betyg
Tendensen går igen i svenska och engelska, och den finns både i grundskolan och gymnasiet.
Snällbetyg vanligare på gymnasiet
På gymnasiet är snällbetygen ännu vanligare. Av tjejerna fick nästan hälften – 47 procent – högre betyg i Kurs 2a i matte, än de presterade på nationella prov. För killarna var siffran 33 procent.
Det är också fler killar än tjejer som får lägre slutbetyg än sina provresultat. Det syns tydligast i engelska.
”Inte så att tjejerna är smartare”
SVT:s granskning visar att i vissa kommuner får 20-30 procent fler tjejer än killar högre betyg än provresultaten, Gnosjö, Upplands-Bro och Mellerud. Och det finns skolor där det blir så mycket som 50-70 procent.
Lärarnas riksförbund, menar att vissa delar av skillnaden går att förklara- och försvara- men långt ifrån hela skillnaden.
LÄS MER: Ministern: Lagstifta mot ”snällbetyg”
– Tjejer har lättare att göra sig själva rättvisa i skolsystemet, dom har lättare att visa vad dom kan. Men det är inte så att tjejerna är smartare än killar, det är inte okej att dom får högre betyg för samma kunskaper.
”Flit och bemötande skall inte ingå i ett kunskapsbetyg”
Det finns en tro att elever som sköter sig, blir mer omtyckta av lärarna, och får högre betyg den vägen – och så skall det inte vara.
– Nej flit och bemötande ska inte ingå i ett kunskapsbetyg, säger Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen, men i praktiken kan det ändå spela in.
LÄS MER: Friskolor ger oftare snällbetyg
På Jensen Gymnasium i Stockholm möter vi svensklärare som rättar nationella prov. De har avidentifierat proven, och rättar i grupp – allt för att säkra en mer rättvis bedömning. Men när det kommer till slutbetyg, finns alltid risk att man låter personliga sympatier och elevens uppträdande spela in, säger Mats Åberg:
– Man hoppas ju att man kan bortse från sådana saker, man kan inte säga säkert att man alltid gör det.