Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Samma provresultat ger olika betyg i olika kommuner

Sveriges kommuner använder nationella proven olika, när de sätter betyg på sina elever. Det visar SVT:s granskning av ”snällbetygen”.
I vissa kommuner får mellan 40 och 50 procent av eleverna högre betyg än sina provresultat. Orättvist, menar Skolverket

Ett E eller ett B i betyg skall betyda samma sak i Botkyrka och Bromölla. Men granskningen visar på en annan verklighet.

Många kommuner är strikta med att eleverna i genomsnitt får slutbetyg som ligger nära resultaten på nationella proven. I 18 kommuner, som Lidingö, Haparanda och Motala, får högst var tionde elev bättre betyg än sina provresultat.

I andra änden av granskningen finns 21 kommuner där var tredje eller varannan elev får högre betyg.  Mark, Mellerud och Mönsterås ligger högst.

LÄS MER: Skolverket: Sport att sprida nationella proven

Botkyrka kommun söder om Stockholm är en av de stora kommuner som avviker mest.

Här får 33 procent av eleverna bättre betyg än sina prov, men bara 6 procent får lägre.

Utbildningsnämndens ordförande Emanuel Ksiaszkiewicz (S) medger att siffrorna är svåra att försvara.

– Ja, det är anmärkningsvärt att skillnaden är så stor. Vi tittar på det.

Snällbetyg

På Tullinge gymnasium i Botkyrka får 25 procent av eleverna bättre betyg i matte än provet. Men inte någon får sämre. Rektorn Lennart Gudmark tycker vissa skillnader kan förklaras, men han är ändå självkritisk och tycker siffran är för hög.

– Ja det är inte bra, det låter som man varit… för snäll.

Elever på denna skola har uppfattningen att nationella proven bara kan höja och inte sänka slutbetygen.  Så skall det inte vara, menar Skolverket. För en enskild elev kan betyget alltid bli både högre och lägre, och även om provet ger en bred bild skall annat vägas in.

LÄS MER: Var sjätte 15-åring mobbas i skolan

För en stor grupp eller hel skola, är det en varningsflagg om betygsnivån systematiskt skjuter iväg, säger avdelningschefen Karin Hector-Stahre, och hon blir bekymrad av siffrorna i undersökningen.

– Det visar att kommunerna använder nationella proven väldigt olika.  Det kan absolut betyda att betygen blir orättvisa, säger hon till SVT Nyheter.

Hon poängterar att höga betyg idag är ett konkurrensmedel, både för friskolor och kommunala skolor. Nationella proven ifrågasätts ibland för att de tar mycket tid och resurser från skolorna, men huvudsyftet enligt skolverket är just att stödja lärare så att betygen i hela landet blir likvärdiga.

Så blir det inte om vissa skolor tolkar resultaten olika.

”Man blir förbannad”

Granskningen gäller gymnasiet där skillnaderna är störst, och allra mest gäller det Matematik. Mellan 30 och 40 procent av eleverna på stora kurser i matematik 2, 3 och 4 i gymnasiet får högre betyg än sina provresultat. Bara en procent får lägre.  Här hittar vi skolor där 70, 80 procent av eleverna- ibland samtliga får bättre betyg.

LÄS MER: Hur bra är svenska elever på matematik? Testa och se med SVT:s Rita själv!

– Det är så man blir förbannad, säger Lennart Gudmark. Jag tycker man gör elever en björntjänst om man ger eleverna tron att de kan mer än de faktiskt kan. Det slår tillbaka om man vill fortsätta utbilda sig. Och det visar på någonting i systemet som inte är bra.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer