Trettonhelgen firas på olika sätt runt om i världen och symboliserar för många slutet på julen. Men inom vissa falanger, exempelvis den ortodoxt kristna, firas fortfarande julen under trettonhelgen.
Det är exempelvis därför Ukraina bytt juldatum under kriget med Ryssland till 25 december. Detta eftersom att man vill bryta med den ryska kyrkan, som traditionellt är just ortodox.
Firandet i Sverige avtar
I Sverige hade trettonhelgsfirandet en mycket större plats tidigare. Folk, gärna unga män, som var utklädda till stjärngossar, rörde sig mellan olika gårdar och spelade upp bibelberättelser. I utbyte fick de mat och dryck att kalasa på senare under kvällen.
– Den typen av firande finns inte kvar i landet längre förutom på skärgårdsön Möja, i princip. Där är det lite som en karneval, säger etnolog och traditionsexpert Kättström Höök.
Vad tänker du om trettondagens framtid om vi inte firar den längre, och dessutom blir ett alltmer sekulärt land?
– Traditioner har alltid förändrats. På medeltiden hade vi betydligt mer helgdagar, men de togs bort på 1700-talet i en stor rensning, säger hon.
– Hur det här kommer att bli får man ju se. När det inte längre fyller någon funktion kan det hända saker.
Stjärngossar hör inte till lucia
Just stjärngossarna kopplas i dag mer till lucia, men från början hörde de trettonhelgen till. De var från början tre, för att symbolisera de tre vise männen som kom med gåvor till Jesusbarnet efter födelsen.
Men numera knyts de främst till Lucia – och nu kommer de i hundratal.
– Det handlar om att Stockholms handelsmän ville få fart på julhandeln år 1927. Så initierade man en stor luciaparad, där massa stjärngossar gick. Det blev en stor succé och sen dess knyts stjärngossarna hellre till lucia än trettondagen, säger Kättström Höök.
Men vad är det egentligen vi firar i Sverige då? SVT försöker reda ut turerna kring trettondagen i videon ovan.