Betablockerare blockerar stresshormoner i kroppen för att lugna hjärtat. Läkemedlet har använts som behandling efter hjärtinfarkt sen 80-talet.
Men nu har forskare vid Karolinska institutet, i samarbete med Uppsala och Lunds universitet, undersökt om behandlingen verkligen gör någon nytta för patienter som drabbats av en mindre hjärtinfarkt.
Totalt har forskarna följt 5000 patienter på 38 svenska sjukhus i upp till fem år. Halva gruppen fick betablockerare, och det visade sig att medicineringen inte gjorde någon nytta.
Ingen skillnad
– Vi ser ingen skillnad i utfall vare sig vad det gäller död, risk för framtida hjärtinfarkt, förmaksflimmer eller hjärtsvikt, säger forskningsledaren Tomas Jernberg, professor vid Karolinska institutet.
Ungefär 20 000 personer drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år. Hälften har normal hjärtfunktion efter hjärtinfarkten. Den gruppen, 10 000 personer, kan nu klara sig utan betablockerare, enligt Tomas Jernberg.
– De som haft liten hjärtinfarkt med bevarad hjärtfunktion behöver inte betablockerare. Men det är viktigt att de som haft hjärtinfarkt med en påverkad hjärtfunktion fortsätter med betablockerare, det förlänger livet.
Biverkningar påverkar livskvaliteten negativt
Vanliga biverkningar av betablockerare är viktuppgång, trötthet, yrsel, huvudvärk och illamående.
– Det finns ingen mening att behandla patienter om de inte har någon nytta, det bara ger biverkningar. Även om det kanske inte påverkar överlevnad är det ändå biverkningar som påverkar livskvaliteten.
Avråder patienter att sluta på eget bevåg
Men Tomas Jernberg varnar patienter från att sluta medicinera på egen hand.
– Man ska absolut inte sluta med läkemedlet på eget bevåg, det är jätteviktigt att diskutera med sin läkare. Hjärtfunktionen kan vara påverkad efter hjärtinfarkt och det kan finnas andra anledningar till att patienten är förskriven betablockerare, säger Tomas Jernberg.
Kommer studiens resultat att påverka de nationella riktlinjerna? Hör experterna i videon ovan.