Den estniska isbrytaren heter Eva-316 och det svenska fartyget R/V Electra af Askö inför Statens haverikommission nya utredning på Estonias vrakplats. Foto: TT/SVT

Två nya sprickor i Estonias skrov upptäckta

Uppdaterad
Publicerad

Två tidigare okända sprickor har hittats på Estonias skrov, bekräftar René Arikas, chef för den estniska haverikommissionen för TT. Sprickorna är 10–15 meter långa. Det är oklart om de har uppstått i samband med eller efter förlisningen.

Sprickorna hittades under de nya undersökningarna som just nu bedrivs vid Estonias vrakplats. Jonas Bäckstrand, utredningsordförande på Statens Haverikommission, bekräftar att det är nya okända sprickor. Han säger att det är intressant, men ”att det finns en risk att man övertolkar data innan man har den samlade bilden”.

– Därför vill vi vara försiktiga med att dra några slutsatser innan våra experter har sammanställt datan, säger han till TT.

Estoniakatastrofens efterspel

Sedan början av juli har Statens haverikommission, samt dess motsvarigheter från Finland och Estland, undersökt vraket. Detta efter en lagändring som möjliggör undantag från den gravfrid som råder vid vrakplatsen.

I början av juli inleddes en tio dagar lång förstudie där skrovet och bottenförhållandena vid fartyget ska undersökas.

Sprickor hittades av filmare

Frågan om undersökningar av vraket väcktes till liv då Dplay-dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” släpptes hösten 2020. Filmarna hade med hjälp av en dykrobot upptäckt två skador på skrovet, varav en redovisades i dokumentären. Den del av skrovet där skadorna finns har tidigare legat dold, men fartyget har under årens lopp ändrat position.

De nya uppgifterna fick Statens haverikommission att inleda inleda en preliminär bedömning. I december 2020 meddelade myndigheten att man anser att det finns anledningar att genomföra undersökningar vid vraket. Undersökningarna leds av Estland.

Data om fartyget och bottenförhållanden samlas in med hjälp av ekolod och sonarmetoder och kommer att analyseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet.

Förlisningen av M/S Estonia

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Estoniakatastrofens efterspel

Mer i ämnet