Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Utredningsledare Jörgen Zachau berättar om hur det går med de nya dykningarna vid Estonias vrak. Foto: Statens haverikommission

Utredare på plats vid Estonias vrak – undersökningarna pågår

Uppdaterad
Publicerad

Undersökningarna vid Estonias vrak är i gång och kommer pågå dygnet runt de närmaste dagarna. Väderförhållande är goda men sikten på botten beskrivs som dålig – något som försvårar arbetet. 

– Det blir mycket svårare att hitta exakt den plats man vill fram till, säger utredningsledare Jörgen Zachau.

Dålig sikt på botten gör att de nya undersökningarna kan ta något längre tid än väntat, enligt haverikommissionen. Fem dagar är planerade men det finns möjlighet att använda fler dagar, om till exempel väderförhållandena kräver det.

– Eftersom det nu är dålig sikt tar varje moment längre tid, så jag vågar inte svara på hur lång tid det här kommer att ta, säger Jörgen Zachau, utredningsledare vid Statens haverikommission, på torsdagsförmiddagen.

Jobbar dygnet runt

Utredarna ombord på fartyget Viking Reach anlände sent på onsdagskvällen till Estonias förlisningsplats. Efter en minnesstund och en tyst minut inleddes arbetet med undersökningarna och arbetet kommer att pågå dygnet runt med ett dagskift och ett nattskift.

Just nu genomförs undersökningar och provtagningar av havsbotten med hjälp av en fjärrstyrd undervattensfarkost, ROV. En mindre liknande farkost ska senare också fotografera insidan av bildäck.

Det är när undervattensfarkosten vevar upp sjöbotten som sikten blir dålig, vilket gjort det svårt att navigera.

– Man får stanna den en stund och ibland vänta ganska länge för att det ska lägga sig så att man kan se sig om igen. Men annars är väderförhållandena goda och vi räknar inte med störande vindar eller våghöjder de närmaste dagarna, säger Jörgen Zachau.

Vill få tydliga bilder från bildäck

På bildäck väntas sikten vara bättre än utanför vraket eftersom det är en mer sluten miljö där det inte finns lika mycket bottensegment.

– Det skulle vara väldigt bra om vi får möjlighet att se hur det ser ut inne på bildäck. Jag hoppas att vi kommer in där och att sikten är bra, säger Jörgen Zachau.

I slutskedet av undersökningarna är planen att bärga bogrampen, som sedan ska transporteras till Estland där ytterligare undersökningar väntar.

– Att få upp rampen och kunna undersöka den i detalj hoppas vi ska kunna räta ut en del frågetecken, Jörgen Zachau.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Urban Lambertsson är en av få överlevare från Estoniakatastrofen 1994. Hör honom berätta om erfarenheten och om förhoppningarna inför den nya expeditionen. Foto: Martin Axelsson Därth

Östersjöns största civila fartygskatastrof

Estonias förlisning natten till den 28 september 1994 är den största civila fartygskatastrof som inträffat i Östersjön.

852 av de 989 personerna ombord dog, varav 501 svenskar.

Estland, Finland och Sverige samarbetade i den första haverikommissionen. Detta eftersom det handlade om ett estniskt fartyg som sjönk inom finsk ekonomisk zon samtidigt som de flesta omkomna var svenskar.

Olyckan ledde bland annat till nya gemensamma regelverk för den aktuella typen av regelverk.

Estonias vrak ligger på Östersjöns botten cirka 20 nautiska mil från närmaste land, på ett djup av knappt 100 meter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.