Kriget i Ukraina fortsätter och ser ut att bli allt blodigare. Bilder på bombade byggnader, sjukhus och köpcenter avlöser varandra. Miljoner människor är på flykt.
Rysslands angrepp och krig mot Ukraina har grusat alla eventuella förhoppningar om att Europa är en plats förskonad från invasionskrig. Samtidigt har företrädare för den ryska regeringen uttalat sig hotfullt mot länder som exempelvis Sverige och Finland.
Allt detta sammantaget får direkta konsekvenser för svensk säkerhetspolitik. Det handlar bland annat om dimensioneringen av det svenska försvaret för att avskräcka en potentiell angripare. Förra veckan manifesterade de svenska riksdagspartierna en närmast unik enighet när samtliga partier ställde sig bakom beslutet att redan i år tillföra extra resurser för att stärka det svenska försvaret. Det finns också en klar majoritet i riksdagen för att försvarsanslagen ska motsvara två procent av BNP.
Ny ståndpunkt från M
Den ryska aggressionen har också aktualiserat frågan om vilken typ av försvarssamarbeten som bäst gagnar svensk säkerhet. Det här är något som riksdagspartierna nu inlett överläggningar om under ledning av utrikesminister Ann Linde (S).
Och här är det slut på den breda enigheten.
De fyra borgerliga partierna (M, KD, L och C) vill att Sverige överger alliansfriheten och går med i Nato. I fredags gjorde moderatledaren Ulf Kristersson dessutom ett utspel om att en regering under hans ledning omedelbart kommer att lämna in en medlemskapsansökan om det finns en majoritet för Nato i riksdagen efter höstens val. Hans viktigaste budskap var att Socialdemokraterna inte längre ska ges vetorätt i frågan, vilket är en ny ståndpunkt från Moderaterna. Inte heller att ett svenskt Nato-medlemskap behöver ske i samverkan med Finland.
Men allt detta försökte Ulf Kristersson tona ner under måndagens resa till Evenes i Norge. I stället försökte han och statsminister Magdalena Andersson (S) understryka samsynen i den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Statsministern betonade än en gång enigheten bakom förra veckans försvarsuppgörelse.
I grunden gör hon dock en helt annan bedömning än Ulf Kristersson om Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Regeringen och Socialdemokraterna säger nej till ett Nato-medlemskap och enligt statsministern skulle ett sådant riskera att destabilisera det säkerhetspolitiska läget i norra Europa.
Unikt besök
Men trots dessa grundläggande åsiktsskillnader anser båda att det är viktigt att i dagens krisartade läge uppträda gemensamt. Aldrig tidigare har en socialdemokratisk statsminister och en moderat oppositionsledare gemensamt besökt en militärövning med så tydliga kopplingar till Nato. Övningen, Cold Response, inbegriper cirka 30 000 soldater från 27 olika Nato-länder och partnerskapsländer. Sverige deltar med cirka 1 500 soldater.
Statsministerns och oppositionsledarens besök under övningen ska främst ses som kraftfull signalpolitik, riktad till omvärlden, men kanske främst till Ryssland, om att Sverige är väl integrerat i det västliga försvarssamarbetet och förberett för att tillsammans med andra länder möta en eventuell aggression.