Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Utredning föreslår möjlig koldioxidlagring i Sverige Visa alla (2)
Visa alla (2)

Utredning föreslår möjlig koldioxidlagring i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen måste storsatsa på att avskilja och lagra koldioxid för att kunna nå Sveriges klimatmål – över tio miljoner ton koldioxid per år skulle kunna lagras under bland annat Östersjöns botten. På kort sikt bör dock lagringsfokus vara på Norge. Det är en av slutsatserna i regeringens utredning kring klimatmålen som släpps på onsdag och som SVT har tagit del av.

Sverige har som mål att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Det betyder att samhället inte får släppa ut mer än vad som fångas in av bland annat skog. Utsläppen i Sverige ska då vara 85 procent lägre än vad de var 1990. Den sista delen för att komma ned till noll är den svåraste. Till exempel är jordbrukets utsläpp svåra att komma åt.

I juli 2018 fick Åsa-Britt Karlsson, generaldirektör för Statens geotekniska institut, i uppdrag av miljöminister Isabella Lövin (mp) att utreda hur Sverige ska bli världens första fossilfria industriland genom så kallade negativa utsläpp av växthusgaser.

Gräva ner koldioxiden

SVT har läst ett utkast till utredningen på närmare 800 sidor. I utredningens tre olika områden finns även kolsänkor och investeringar utomlands men stort fokus läggs på tekniken att skilja koldioxid, så kallad CCS-teknik, från förbränning av biomassa.

Regeringens utredare förslår därför omfattande statliga investeringar på att avskilja och gräva ned koldioxiden från pappersindustrierna och fjärrvärmeverk. Enligt utredarna är potentialen över 10 miljoner ton per år. Men tekniken är relativt oprövad, ännu finns inte en enda fullskaleanläggning i Europa. Och kostnaderna är stora.

Enligt utredningens beräkningar kan avskiljning, transport och lagringen av koldioxiden kosta upp mot 1300 kronor per ton. Det betyder totalt över tio miljarder kronor per år. Om koldioxiden från hela pappersindustrin och fjärrvärmeverken skulle lagras hamnar årskostnaden på över 30 miljarder per år. Osäkerheten kring prislappen är dock stor.

Gotland och Skåne

Norge har kommit långt med att utreda och forska i hur man kan lagra stora mängder koldioxid från bland annat cementindustrin i gamla oljebrunnar i Nordsjön. Norska stortinget väntas besluta om eventuella investeringar i höst. 

I svenska regeringens utredning listas nio platser i Sverige för potentiell koldioxidlagring. En lagring som enligt utredningen kan vara kontroversiell.  Platserna ligger i Östersjön söder om Gotland, söder om Skåne och vid Höganäs. Rapporten hänvisar till en utredning som Sveriges geologiska undersökning, SGU, gjort där två platser lyfts fram som mest intressanta. Det är Faludden söder om Gotland och Arnagergrönsand i sydvästra Skåne. Rapporten nämner också ett möjligt pilotprojekt med borrning på södra Gotland.

Samtidigt pekar regeringens utredare på att koldioxidlagring i Sverige kan dröja många år innan det blir verklighet. Först en pilotanläggning, sedan undersökningar till havs och till slut projektering och uppförandet av ett fullskaligt svenskt koldioxidlager. Det kan dröja 24 till 30 år innan det är klart.

Det innebär att regerings målår 2045 för så kallade negativa utsläpp kan ha passerats före det första svenska koldioxidlagret är på plats.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer