”Vanligt att känna sig otillräcklig som förälder”

Publicerad

-Eftersom det inte finns någon familj som är den andra lik går det inte att rekommendera hur familjer ska gå tillväga när man är oense. Det menade Bris expert Sofia Grönkvist i en chatt på svt.se.

3000 föräldrar ringer till Bris varje år föratt få hjälp med problem inom familjen. Men det är inte alltid lätt att hjälpa,menar Bris i en ny rapport.

Marie Angsell och Sofia Grönkvist, sakkunnigapå Bris chattade med SVT:s tittare om föräldrars oro. Här är någraav frågorna och svaren.

Lo: Inom vilken tid är det viktigt att barn ikris, såsom hastigt avliden förälder, får stöd?

Marie Angsell: Det är viktigt att barnetfår stöd, så snart som möjligt. Men i första hand behöver det inte professionelltstöd, viktigast för ett barn är att få stöd av någon den känner väl, gärna enförälder. Men om också föräldern är i kris, kan det vara någon annan som barnetkänner väl.

– -

Sune: Hjälper BRIS barn som av den enaföräldern inte tillåts umgås med den andra?

Sofia Grönkvist: Till BRIS är alla barnvälkomna att höra av sig om frågor som är viktiga för dem. barnet är anonymtoch bestämmer själv vad den vill prata om och hur mycket den vill berätta. Vårroll är att lyssna på barnets egen berättelse. Om barnet själv vill haytterligare hjälp i sin situation fungerar BRIS som en länk till exempelvissocialtjänsten. 

– –

Marianne: Jag har problem med minarbetsgivare som inte låter mig gå tidigare från jobbet när min dotter, somlider av panikångest, ringer. Hur ska jag räcka till för både jobbet och mindotter?

Marie Angsell: Det är vanligt att kännasig otillräcklig som förälder till ett barn som inte mår bra. Självklart ökarstressen om man känner sig pressad från andra håll, t ex från jobbet. Men dindotter är den som ska komma först, så du skulle behöva hitta ett sätt att fådin arbetsgivare att förstå. Ring gärna BRIS Vuxentelefon – om barn och pratamer med någon på BRIS så kanske vi kan hitta ett sätt tillsammans att kommavidare 077-1505050.

– -

Molly: Om man tror att ens barn drickeralkohol, vad ska man göra?

Sofia Grönkvist: Många föräldrar somkontaktar BRIS Vuxentelefon är oroliga för sina barn på olika sätt. I vårasamtal får den vuxna möjlighet att prata om sin oro och på vilket sätt han/honkan stöjda barnet. Vi uppmanar alla vuxna att prata direkt med barnet om sinoro och också ta stöd av andra vuxna i sin föräldraroll.

– –

oense: Hur rekommenderar ni att man skagöra om man som föräldrar är oense om huruvida ens barn, och hela familjen,behöver stöd? Om en är orolig och vill, och den andra säger nej?

Sofia Grönkvist: Eftersom det inte finnsnågon familj som är den andra lik går det inte att rekommendera hur familjerska gå tillväga när man är oense. Du är välkommen att ringa till vårVuxentelefon-om barn och berätta mer om er situation och om hur ni har pratatom er oro. Tillsammans med oss på BRIS kankse ni kan komma vidare. Vårvuxentelefon är öppen varadagar 10-13 077-150 50 50.

– –

aje: Vad göra. X flyttat 35 km fr. ossoch vi har barn varannan vecka och dom går kvar i skola här. vi är ej bravänner. Försökt med allt för att få råd och hjälp men fick ingen. Jag lämnadetill tinget på eget bevåg om umgänge. Barnen lider enl. mig.Men man mår ju heltkass under denna tid. Jag lämnade in via jurist i feb. och det ska upp i rättenden 19/6 man håller ju på att dö under denna tid.

Marie Angsell: Under en tvist i domstolmår ofta både barn och vuxna ganska dåligt. Barnet för att föräldrarna är ikonflikt och de vuxna av stressen som processen innebär. I det läget är detinte lätt att också orka vara en bra och stödjande förälder. Här ser vi ettstort (!) behov av stöd för föräldrar, kring föräldraskapet, för barnens skull.

– –

Braulia: Jag är en tjej på 10 år som haren fråga är det ok att ställa den. Vi måste flytta om 9 dagar och vi har intehittat något än och jag undra om ni kan hjälpa oss eller ge tips.

Marie Angsell: Du som är barn kan ringaeller chatta med BRIS och prata med den som svarar om på vilket sätt BRIS kanhjälpa dig. Behöver man mer än ett samtal kan man, om man är barn, få hjälp attt ex ta kontakt med någon som kan hjälpa din familj vidare. Gå in på bris.se!

– -

Peter T: Jag och min dåvarande fruskildes för tre år sedan. Våra två barn (en dotter på 12 år och en son på 15)bor hos oss varannan vecka men nu vill flickan bara bo hos mamma eftersom honoch hennes bror bråkar nästan hela tiden när de är tillsammans. Jag vill jusåklart att min dotter fortsätter att bo hos mig, men samtidigt vill jag intestöta bort sonen. Tacksam för råd! Mvh

Sofia Grönkvist: Frågor kring skilsmässaoch boende är en vanlig fråga till oss på BRIS. Det blir allt vanligare attbarn bor växelvis hos föräldrarna vilket för många fungerar bra. Bråk i enfamilj är ju inget ovanligt och den snabbaste lösningen för många kanske är atttänka att barnet ska flytta och bo bara hos den andra föräldern. Men iställetkanske det kan vara idé att se om bråken kan bli mindre. För att veta mer om ersituation och om hur både din son och dotter tänker och på vilket sätt nipratat om er situation föreslår jag att du vänder dig till vår vuxentelefon förstöd, 077-150 50 50.

– -

Staffan Persson, Lund: Jag tyckerkompetensen som efterfrågas finns hos Familjerådgivningen som varje kommun haroch är tvungen att ha. Man behöver inte vara ett par för att söka dit. Tyvärrär det ofta väldigt långa köer dit, dessutom är det inte gratis. Det kostarallt från dryga hundralappen upp till 400 kr.

Marie Angsell: Familjerådgivningen är braoch har ofta ett barnperspektiv men är inte specialister på barn och har inteframförallt barnet i fokus i sina uppdrag, utan relationen mellan de vuxna. 400:-är mycket pengar för många familjer.

– -

Farmor: CL: Om man gogglar på Bris så får man två telefonnr som barnen kan ring antingen 116 111 eller 0200-230230. Vilket är det?

Sofia Grönkvist: 116 111 är vårt nya nummer men vårt gamla nummer fungerar fortfarande.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.