Charkuterier och ostar från södra Europa har blivit vardagsmat för många svenskar. Under 2000-talet har importen av charkuterier från Italien och Spanien ökat, från några hundra ton om året till flera tusen ton förra året.

Men enligt WWF har maten inte producerats på ett hållbart sätt. WWF har tagit hänsyn till fem olika kriterier när de gjort sin bedömning: Klimat, djurvälfärd, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och antibiotikaanvändning.

– Grisköttet från Italien och Spanien har utmaningar med djurens foder, sojan. Det riskerar att skapa avskogning i andra delar av världen. Det finns också stora utmaningar med djurvälfärden, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

Efter Cypern är Italien och Spanien de länder i Europa som ger mest antibiotika till djur. Det tycker WWF också är problematiskt. Statistiken finns inte uppdelad efter djurslag, men generellt får köttdjur betydligt mer antibiotika än mjölkdjur.

– Den höga antibiotikaanvändningen i Italien och Spanien är ett problem. Vi kan inte säkra att det gäller exakt grisarna, men det finns god anledning att höja varningsblinkers här, säger hon.

Rött ljus till importerad ost

Vi äter också allt mer utländsk ost i Sverige. På 90-talet var 10 procent av osten importerad, i dag är det mer än hälften. Men enligt WWF har ostproduktionen i många länder brister i djurvälfärd, antibiotikaanvändning och påverkan på biologisk mångfald.

– De flesta av de importerade ostarna får rött ljus. Det är inte bara halloumin, det är chèvre, fetaost, mozzarella och hårdost, säger Anna Richert.

Hon tror att många konsumenter är omedvetna om att produkterna på charkbrickan har dålig hållbarhetsprestanda.

– De här produkterna har gått under radarn rätt så länge. Nu behöver vi sätta ljuset på dem, säger Anna Richert.