WWF ser en trend att allt fler människor byter ut köttet på tallriken mot ost. Här syns Anna Richert, matexpert på WWF. Foto: Per Nilsson/SVT / TT

WWF: ”Halloumi kan vara sämre än kött”

Publicerad

Världsnaturfonden WWF ser allvarligt på att Sveriges import av halloumi har ökat så kraftigt från Cypern. Landet hamnar överst på listan gällande antibiotika till lantbruksdjur – i jämförelse med de europeiska länderna. Halloumi kommer att ingå i WWF:s stora konsumentmatguide som lanseras i höst och nu flaggar de för att osten inte kommer att få grönt ljus.

WWF ser en trend att allt fler människor byter ut köttet på tallriken mot ost.

– Då måste vi titta på vad det finns för hållbarhetsutmaningar med osten, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

I höst kommer WWF lansera en uppdaterad version av konsumentguiden Köttguiden, och där kommer de att titta närmare på olika importerade ostar som ersätter kött för många svenskar. De kommer att granska flera ostar, bland annat halloumi.

– Halloumi är en av de produkterna som ersätter kött på tallriken. Om man tror att man gör ett bra val, då är det viktigt att ha ett bra underlag. Det kan faktiskt vara så att det valet är sämre än den köttbit man just valde bort. Det är en risk som vi på WWF vill belysa. Vi vill hjälpa konsumenterna att välja rätt, säger Anna Richert.

WWF: ”Försiktig med varor från Cypern”

Importen av halloumi har ökat explosionsartat i Sverige, från 21 ton 2010 till 4 000 förra året. All halloumi importeras från Cypern, det land i Europa som ger allra mest antibiotika till djuren inom lantbruket. Djuren på Cypern får nästan 40 gånger mer antibiotika än svenska djur.

Det finns inga siffror på vilka djurslag som faktiskt får mest antibiotika. Förutom kor, får och getter finns även grisfarmar på Cypern. Och halloumin i sig innehåller inte antibiotika och är ofarlig att äta.

Antibiotikaresistens räknas idag till ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. År 2050 riskerar tio miljoner människor att dö om inte krafttag tas mot antibiotikaresistensen, enligt FN. Därför vill WWF höja svenskarnas medvetandet om hur mycket antibiotika som används inom livsmedelsproduktionen i många länder.

– Jag tycker att konsumenterna förtjänar att veta mer om det här. Jag tycker att det är en anledning att vara väldigt försiktig när man väljer produkter från Cypern i butik, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

RÄTTELSE: En tidigare version av den här artikeln hade rubriken ”WWF: 'Halloumi kan vara sämre för miljön än kött'”. Rubriken har ändrats till ”WWF: 'Halloumi kan vara sämre än kött'” för att bättre spegla innehållet i artikeln.

Halloumi, grillost, eldost – vad är skillnaden?

Visa
  • Halloumi: Originalet som har tillverkats på traditionellt sätt under många generationer på Cypern görs helt på mjölk från get och får. Nu används en större mängd komjölk men reglerna säger att det inte får vara mer än 80 procent komjölk för att få kallas Halloumi. Osten är varumärkesskyddad och får bara produceras på Cypern.
  • Eldost: Efterfrågan på lokalt producerade varor i Sverige har ökat men på grund av varumärkesskyddet går det inte att tillverka halloumi gjord på svenska råvaror. Föreningen Svenska gårdsmejerister har därför framställt en egen variant som heter eldost, som är tillverkad på svenska råvaror. Eldost kan köpas direkt från gårdarna eller från utvalda delikatessbutiker, men finns i dagsläget inte till försäljning hos de större livsmedelskedjorna. Den kan tillverkas på en blandning av ko- get- eller fårmjölk, eller på bara en av sorterna.
  • Grilloumi: Företaget Fontanas egna grill- och stekost som bara får tillverkas av dem. Den behöver inte ha någon speciell mjölksammansättning eller vara gjord i ett speciellt land, men i dagsläget produceras Grilloumi på Cypern.
  • Grillost och stekost: Generella namn som oftast används på ostar som liknar halloumi till smak och konsistens. De flesta är tillverkade av enbart komjölk. Ett vanligt ursprungsland är Bulgarien.
  • Filloumi och Koloumi: Två varumärken som registrerades hos Patent- och registreringsverket, men som fick dras tillbaka efter protester från företrädarna för Halloumi. Namnen, som ansågs kunna förväxlas med Halloumi, skapades av två olika svenska mejerier som ville sälja sina egna varianter av den omtyckta osten. Källa: Breakit och ATL (Lantbrukets Affärstidning)

Faktarutan är baserad på intervjuer med Johanna Hildingsson, Sveriges Gårdsmejerister; Corina Papadopoulou, Fontana; Helene Rehnberg, Zeta.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer