Chefsläkaren om dödligheten bland äldre: ”Övertygad att det har skett avvikelser”

Uppdaterad
Publicerad

Journalisten Maciej Zaremba skriver i en artikel på DN kultur att region Stockholm under pandemins början använde sig av ett system för att kategorisera vilka äldre som var tillräckligt friska för att få sjukhusvård och vilka som bara lämpades för palliativ vård.

Men det stämmer inte riktigt, enligt region Stockholms chefsläkare Johan Bratt.

– Vi har varit tydliga med att det är individuella bedömningar som gäller, säger Bratt i Aktuellt.

Maciej Zaremba beskriver i sin artikel hur äldre i Stockholm schematiskt sorterats in i olika kategorier baserade på en så kallad ”klinisk skörhetsskala”. Skalan heter från början ”Clinical frailty scale”, ”CFS”, och togs fram 2007 av kanadensiska forskare med syfte att undersöka sambandet mellan äldres hälsa och förmåga att återhämta sig från sjukdomar. Användandet av CFS i coronavården uppmärksammades av Eskilstunakuriren redan i maj.

I ett dokument med titeln ”Vägledning vid medicinsk prioritering” från region Stockholm så står det till exempel att äldre som ligger på den högre delen av CFS-skalan endast i vissa fall ska föras till sjukhus, enligt Zarembas beskrivning.

Coronapandemin

Att äldre inte har fått tillräckligt bra läkarbedömningar under pandemin är även något som Ivo kommit fram till när de granskat äldrevården.

I tisdagens Aktuellt bemötte region Stockholms chefsläkare Johan Bratt kritiken i en debatt med Maciej Zaremba. Enligt Bratt var inte riktlinjerna fullt så krassa som Zaremba menar.

”Är ett verktyg för kommunikation”

– Skalan som beskrivs är ett verktyg för att kunna kommunicera mellan personal inom sjukvården för att ge en bild av allmäntillståndet hos patienten. Vi var hela tiden tydliga i alla olika versioner av riktlinjerna att det är individuell bedömning som gäller utifrån medicinskt ställningstagande, säger Bratt.

Så det gjordes individuella bedömningar av patienter?

– Det är individuell bedömning som alltid måste gälla, svar ja.

Maciej Zaremba tror dock inte på att alla äldre fick den individuella bedömning som de borde ha fått.

– Jag tror inte att det var på det sättet. I den första versionen (av riktlinjerna, reds. anm) så står det visserligen att det ska göras en individuell bedömning men inte att det ska göras av en läkare. Det lägger man till två månader senare.

Johan Bratt medger att det med största sannolikhet har förekommit brister i vården, men vill inte svara på om det är den direkta orsaken till den höga dödligheten bland äldre i covid-19.

– Jag tror att det naturligtvis har skett avvikelser. Det är jag övertygad om. Att man inte gjort en ordentlig individuell bedömning. Vad det sedan har lett till måste vi titta på.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet