Mer än var tionde, 14 procent, av internetanvändarna har utsatts för näthat. Foto: Erik Nylander, Janerik Henriksson/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Många rädda för hot och hat på nätet – leder till självcensur

Publicerad

Risken att utsättas för hat och hot på internet hindrar var fjärde från att skriva vad de tycker i politiska frågor. Många har också utsatts för hat. Det visar årets upplaga av Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet”. Samtidigt växer internets betydelse för svenskarnas politiska engagemang.

Mer än var fjärde, 27 procent, av internetanvändarna har låtit bli att uttrycka sina politiska åsikter av rädsla för hat eller hot, visar rapporten. Mer än var tionde, 14 procent, har utsatts för näthat.

– Det kan låta som en låg siffra, men jag kan tycka att det är 14 procent för mycket. I en demokrati där internet spelar allt större roll så är det viktigt att alla vill, vågar och kan vara på nätet, och framförallt att man får uttrycka sina politiska åsikter utan att näthatas. Vi ser ju i undersökningen att näthatet faktiskt har självcensurerande effekter, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

Internetstiftelsen i Sverige ansvarar bland annat för den svenska toppdomänen .se, och rapporten ”Svenskarna och internet” är en återkommande undersökning av svenskarnas internetvanor. 

Dålig ton i det digitala samtalet

Björn Appelgren tycker att det behövs utbildningsinsatser för att förbättra tonen i det digitala samtalet.

– Där har vi alla ett gemensamt ansvar till att göra diskussionstonen bättre, och bemöta sakliga argument och fråga och vara lite nyfiken, istället för att uttrycka oss kränkande, negativt eller hotfullt.

I årets rapport kallar man valet 2018 för internetvalet eftersom nätet blir allt viktigare för svenskarnas deltagande i politiken.

– Internets betydelse som informationskälla och arena för politiskt engagemang ökar. Framförallt handlar det om att en klar majoritet vänder sig till internet som källa för politisk information, hela 71 procent gör det. Om vi jämför det med valet 2014 så var det bara 47 procent som gjorde det. Vi ser också att det blir vanligare att uttrycka politiska åsikter på internet och söka upp politiker på internet, säger Björn Appelgren.

Internet en viktig källa

Förstagångsväljare har generellt en mer positiv bild av internets demokratiska möjligheter, och är mer politiskt aktiva på internet.

Men när man väljer vilken informationskälla som är viktigast inför valet, så är det fortfarande traditionellt som gäller, båda bland gamla och unga.

– Vi har frågat hur man värderar de olika informationskällorna, och där är tv i topp. Jämför man förstagångsväljarna med övriga väljargrupper så ligger tv i topp på båda, säger Björn Appelgren.

– Båda grupper värderar sociala medier väldigt lågt, de hamnar i botten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Senaste avsnittet i SVT Play

  • Senaste sändningen

    Rapport · 11 december 23.15