I Sverige finns inga lagar eller regler som styr hur lobbying får gå till. Därför kan lobbying ske ”i det fördolda”. Men enligt Olof Petersson skulle det inte vara en lösning att registrera lobbyisterna.

Först måste man definiera vad som menas med en lobbyist, säger Olof Petersson, som varit professor i statskunskap vid Uppsala universitet och numera arbetar som rådgivare och PR–konsult och författare.

– Om man följer den vanliga statsvetenskapliga definitionen är lobbyism försök att påverka en politisk beslutsprocess genom icke–institutionaliserade kanaler. Organisationer, näringsliv, individer, företag, alla som på något sätt försöker påverka besluten är lobbyister, säger han.

En lobbyist kan alltså vara vem som helst och vad som helst?

– Ja, jag menar det. En del definierar lobbyist lite snävare, då menar de ofta att motståndaren är lobbyist medan man själv står för allmänintresset!

Olof Petersson menar att om lobbyister skulle registreras skulle de inte kunna ta kontakt anonymt med medier.

– En viktig del av lobbyisternas påtryckningsförsök sker via opinionsbildning, att försöka få ut en uppfattning via medierna. Om det blev offentligt vilka som kontaktat nyhetsredaktioner och andra medier skulle man i praktiken upphäva meddelarfriheten. Alla har rätt att lämna uppgifter anonymt. Det går inte att dra en gräns mellan en legitim och icke legitim lobbyist, säger han.

”Vi har ett insynsproblem i Sverige”

I stället lanserar han ett annat förslag: Att förbättra offentlighetsprincipen, dvs rätten för alla att ta del av allmänna handlingar.

– Man skulle kunna kräva bättre dokumentation, så att alla kan ta del inte bara av inkomna brev, handlingar och epost, utan även vem som varit i kontakt med vem på myndigheter, departement, i riksdagen och så vidare. Bättre insyn i hur besluten kommer till i samhället är demokratiskt viktigt, det är ett  medborgarintresse, säger han.

– Vi har ett problem när det gäller insyn och ansvarsutkrävande i Sverige, trots att vi har vår berömda offentlighetsprincip. Det är där problemet finns som jag ser det. Jag vet som forskare hur svårt det kan vara att kartlägga hur beslut har växt fram. Till och med Konstitutionsutskottet, KU, kan ha problem med att få fram uppgifter.

Ser du något demokratiskt problem med att vissa politiker utsätts för extra mycket påtryckningar inför till exempel en kongress?

– Nej, jag ser en demokratisk fördel med lobbyism! Hela systemet  bygger på att vi kan försöka påverka politiska beslut. Vi väljer inte representanter vart fjärde år och stänger in dem i något slags rymdskepp, utan de ska vara i kontakt med omvärlden.

”Påtryckningsförsöken inte problemet”

– Lobbyisterna ger ju ett informationsunderlag till dem som fattar beslut och de vill höra så många synpunkter som möjligt. Det är inte är påtryckningsförsöken i sig som är problemet. Ju fler desto bättre! Ju mer lobbyism desto bättre! säger han.

Men han medger att problem kan uppstå om bara vissa kommer fram med sina synpunkter.

– Det gäller att få en mångsidig och balanserad bild, att inte bara höra en sida och inte den andra. Det bästa sättet att låta alla komma till tals är att få en offentlig debatt om en fråga.

Tror du politikerna klarar av att hantera den stora mängden påtryckningar och information?

– Om de inte gör det får de lära sig! En modern politiker är översköljd av olika budskap, det finns hur många sätt som helst att träna upp en kritisk blick, lära sig att filtrera och sortera. Det viktiga är att politikerna bottnar i sina värderingar och vet var de står och vad de vill, säger Olof Petersson.

Han betonar att man ska hålla isär begreppen lobbyist och lobbyistkonsult.

– Lobbyister är alla som försöker påverka, men dessutom finns det ett antal rådgivare och konsulter som kan ge hjälp. De kan lära ut rena yrkesknep, elementära kunskaper om hur medier fungerar.

”Om tv kommer”

Enligt Olof Petersson har rådgivarna och konsulterna gjort att de som vill få ut ett budskap har blivit mer proffsiga.

– I början av 70–talet hade makthavarna inte mött kritiska journalister och då kunde de vara lite farbroderliga och gjorde bort sig. Det delades ut broschyrer med titeln ”Om tv kommer” ungefär som ”om kriget kommer”. Det var 70–talets medieträning!

Kan trovärdigheten påverkas för politiker och andra beslutsfattare när de blivit utsatta för mer eller mindre öppna påtryckningar?

– Det beror på hur de bemöter det. Man kan vinna trovärdighet om man visar att man är beredd att lyssna och diskutera, bemöta och ompröva. Om det görs med en öppen diskussion får människor bättre förståelse att politik är svårt ibland, med dilemman och värderingar som står mot varandra. Det är en chans att vinna ökad respekt för sig själv och för det demokratiska systemet.

En del politiker finns inte i sociala medier, ett ämne som Agenda tagit upp tidigare. Det kan göra att de missar en del information och debatt. Borde de finnas där för att öka öppenheten kring vad de gör?

– Jag har själv gjort tidsstudier av vad politiker sysslar med och jag är snarast oroad över att de håller på för mycket med att följa dagsdebatten. Politiker måste tänka på hur samhället ska se ut om 20–30 år, vad det finns för grundläggande stora processer. Twitter i all ära men det finns så mycket annat, säger Olof Petersson.

”Politiken har oförtjänt dåligt rykte”

En duktig politiker kan konsten att använda många olika typer av källor, menar han och tillägger att politiken har oförtjänt dåligt rykte.

– Jag har inte själv varit politiker, men när man har sett politiker på nära håll tycker jag man får en ökad respekt för dem.

Så du tycker politiker förtjänar vår respekt mer än vad de får i dag?

– Absolut! Inte alla, för det finns dåliga exempel där också, men överlag har vi okorrumperade och ganska bra politiker.

– Det är lätt att skylla på politiker i stället för att själv engagera sig eller sätta sig in i en fråga. Politikerförakt har ibland en grund, men ofta hör man fördomsfulla och okunniga uttalanden om politiker. Om man skulle säga liknande saker om andra grupper vore det förtal.

Men det finns ju korruption i Sverige också även om den inte alltid syns så mycket?

– Det finns det. Det finns vänskapskorruption och allt möjligt. Det är inget idealt system men den bild som finns är ofta lite för mörk. Många tror att andra kan påverka mer än de själva.

Vad skulle hända om man som ett tankeexperiment tog bort alla som försöker påverka?

– Nej, det går inte ens att göra det tankeexperimentet! Om man tar bort intressenas inflytande skulle partierna inte kunna finnas kvar. Det skulle inte gå! Politikens drivmedel är just detta: Intressen, värderingar, synpunkter.

”Journalister glömmer sin egen roll”

Olof Petersson vill också framhålla att journalister ofta glömmer sin egen roll i maktprocesserna.

– Det är en blind fläck. Jag var med och gjorde en rapport som heter ”Planterad eller uppgrävd”. Den handlar om hur man kan upptäcka om en nyhet är ett självständigt grävjobb eller tips från en källa som egentligen är en lobbyist. Meddelarfriheten gör att det är svårt att forska kring det här. Men garvade kommunikationskonsulter kan direkt se vad som är planterat, tips, eller en del av en kampanj. Det skulle vara intressant för allmänheten om sådant blev mer känt.

Agenda 17 mars kl 21.15 i SVT2. Se programmet här.