• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Södertälje i Södertälje kommun, Stockholms län. Det brinner i en industrilokal med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Stockholm.

Kalla fall-gruppen vill använda dna-teknik till fantombilder

Uppdaterad
Publicerad

Efter att polisen i Göteborg använt ny dna-teknik för att få fram en fantombild i ett mordfall i höstas, vill nu kalla fall-gruppen i Stockholm haka på. Men det är en teknik som är kontroversiell.

Dna-tekniken är på frammarsch. Nyligen öppnade en lag upp för att göra så kallade familjesökningar med hjälp av dna. Även finns det ett pilotprojekt där polisen testar att söka via släktforskningssidor med det. Ytterligare en teknik som kommit är att göra fantombilder med hjälp av dna.

– Det är en teknik som är alldeles för kittlande för att vi inte skulle vilja använda det, säger Mats Pettersson, förundersökningsledare på kalla fall i region Stockholm.

Det är hos ett företag i USA man kan beställa en bild ifrån. Då skickar först polisen in ett dna-spår och sedan konstruerar företaget ett ansikte med informationen de får ut av spåret. Med hög säkerhet kan exempelvis kön, hårfärg, ögonfärg och hudfärg slås fast, medan man med en mindre grad av säkerhet kan slå fast ansiktets utformning.

Ifrågasatt metod

Det är flera mordfall som kalla fall-gruppen i Stockholm har analyserat fram att en fantombild av dna kan vara till hjälp.

– Vi har tittat på ett antal fall där vi anser att den här typen av fantombild kan vara en framkomlig väg, säger Mats Pettersson.

Tekniken är omdiskuterad. Och det är just att konstruera ansiktets utformning som vissa är frågande kring. Företaget i USA är inte helt transparenta i hur de kommer fram till utformningen.

– Det finns inte vetenskaplig grund för att veta att man kan ta fram ansiktets utformning. Så det kan vara problematiskt i om man låser sig för mycket vid att en person ser ut ''exakt'' så här, snarare än ''ungefär'' så här, säger Johannes Hedman, dna-specialist på Nationellt forensiskt centrum.

”Det finns felkällor”

Mats Pettersson är väl medveten om kritiken och understryker att man inte ska ha en för hög tilltro till tekniken.

– Är man noga med att berätta när man publicerar en sådan här fantombild om att detta inte är en exakt vetenskap, det finns felkällor. Så ser jag inga stora risker med det, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.