I takt med att näthandeln i Sverige växer så erbjuds allt fler betalningssätt. Kriminalinspektör Jan Olsson berättar för SVT Nyheter vilka säkerhetsrisker som finns och vad man bör tänka på när man handlar. Foto: TT

Expert: Detta bör du tänka på när du betalar på internet

Uppdaterad
Publicerad

Under 2017 ökade näthandeln med 16 procent i Sverige och omsatte totalt 67 miljarder kronor enligt Postnord. Många hemsidor erbjuder flera olika sätt att betala för varor. Vilka risker finns med dessa betalningsmetoder och vad ska man tänka på när man handlar? SVT Nyheter har talat med kriminalinspektör Jan Olsson vid Nationellt bedrägericentrum.

Enligt Jan Olsson bör man som konsument generellt handla på hemsidor med 3D Secure, en säkerhetsfunktion där konsumenten utöver att ange sina kortuppgifter även anger ett lösenord för att bekräfta sitt köp. Vid eventuella bedrägerier tar konsumentens bank oftare ansvar för att lösa problemet.

Tjänsten kallas även för Verified by Visa och MasterCard SecureCode.

– Hemsidor med denna säkerhetsfunktion är generellt säkrare än de utan, säger Jan Olsson.

Konto/kreditkort

Foto: TT

När man får ett nytt kort är de alltid öppna för internetköp. Det första man ska göra är att se till att man spärrar denna funktion. När man sedan ska handla med det aktiverar man den och inaktiverar igen sen när man handlat klart. Fördelen med detta är att om någon stjäl ditt kort eller kommit över kortuppgifter så kan de inte handla med det. Ett annat tips är att föra över en viss summa till exempel under semestern, som räcker i en eller två dagar framöver. Om någon skulle komma över ditt bankkort så är det inte så mycket pengar som förloras.

Swish

Foto: TT

När man betalar till ett företag är det viktigt att pengarna som man swishar går till ett företagskonto istället för ett personligt bankkonto. Gällande handel på andrahandssidor som Blocket så ska man tänka på när i transaktionens skede som man swishar mottagaren. Om man betalar direkt utan att man fått leverans riskerar man att bli utan varan.

Bank-id

Foto: TT

Här ska man tänka på två saker. Man ska aldrig lämna ut inloggningsuppgifter till sitt bank-id till någon och aldrig logga in på sitt bank-id på någon annans begäran. Om någon som utger sig för att jobba på en bank eller polisen kontaktar dig och vill ha dina inloggningsuppgifter, så är det en bluff. Varken banken eller polisen behöver begära detta.

Faktura

Foto: TT

Ibland kan man få fakturor hemskickade för varor som du inte har köpt. Dessa ska man aldrig betala för. Man ska heller inte betala för varor som man påstås ha köpt av olika privatpersoner eller företag. Falska fakturor räknas som bedrägeri och ska anmälas till polisen. Annars är fakturor ganska säkra då det oftast är betalning inom 30 dagar som gäller, vilket gör att man kan få varan i förväg.

Bitcoin

Foto: TT

I och med att Bitcoin är ett anonymiserat sätt att utföra transaktioner finns det risker för att många som använder betalsättet är kriminella som inte vill bli spårade, uppger Polisens bedrägericentrum. Det är därför bra att försöka ta reda på vem det är som ska ta emot betalningen. Det blir dock vanligare att flera professionella företag erbjuder bitcoin som ett betalningsalternativ. Det som dock är viktigt att ha i åtanke är att polisen inte kan hjälpa dig om det är så att man inte får den vara man har beställt.

Paypal

Foto: Axel Allen

Man ska vara säker på att det är via Paypal som man betalar för en vara och inte på en länksida som handlaren skickar. Dessa leder ofta till någon obskyr hemsida som efterliknar betalningstjänsten. Om du registrerar och loggar dina bankuppgifter kan dessa hamna hos olika aktörer utan att du vet vad de kommer att göra med uppgifterna.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.