Gick med i forskningsprojekt om allvarliga förlossningsbristningar – såg effekt direkt

Uppdaterad
Publicerad

I snitt drabbas 60 kvinnor om året av allvarliga förlossningsbristningar i Region Dalarna. I siffror från Socialstyrelsen syns en minskning i hela landet och Dalarna följer rikstrenden. En del i minskningen i Dalarna kan vara en bieffekt av en pågående studie.

– Svensk förlossningsvård är verkligen på väg åt rätt håll när man tittar på bristningar, säger Agnes Rygaard, specialistläkare på Falu lasarett. 

Mellan 2016 och 2020 fick i snitt 2,3 procent av de kvinnor som födde barn i Dalarna allvarliga bristningar av grad 3 och 4, vilket är något under rikssnittet. Det finns skillnader mellan regionerna. I till exempel Sörmland och Stockholm drabbades 3,3 procent. 

Vården – Val 2022

– Det handlar mycket om utbildning, vi måste veta hur vi kan göra för att förebygga allvarliga bristningar och sen ha personal till att iscensätta de åtgärder som man kan göra, säger Agnes Rygaard.

Förstföderska och sugklocka riskfaktorer

Att vara förstföderska och dessutom förlösas med sugklocka innebär ökad risk för allvarliga bristningar. Vid ett antal sjukhus i landet pågår EVA-studien, som ska visa huruvida ett klipp i samband med användande av sugklocka kan påverka risken för allvarliga bristningar för förstföderskor.  

Falu lasarett gick med i studien 2018. När tillräckligt många deltagit i studien kommer den avslutas, vilket väntas ske inom kort.

Två barnmorskor minskar risk

Nyligen publicerades en annan studie på samma tema som visar att om två barnmorskor är med i slutet av förlossningen så minskar risken för allvarliga skador med 30 procent. I Falun jobbar man redan på det sättet.

– Vi håller också på att införa att man ska bli undersökt av två barnmorskor efter förlossningen, det är en viktig del för att inte missa någon bristning, säger Susanne Hesselman, medicinskt ansvarig på förlossningen i Falun.

I klippet: Specialistäkaren om de direkta effekter som syntes när de gick med i EVA-studien. 

Fakta

Bristningar grad 3 och 4

De allvarligaste bristningarna kallas också sfinkterruptur eller sfinkterbristning. Sfinkterbristning grad 3 innebär att ändtarmsmusklerna brister vid förlossningen. Sfinkterbristning grad 4 innebär att både ändtarmsmusklerna och tarmväggen brister.

Från 2016 till och med 2020 fick i genomsnitt 2,7 procent av alla kvinnor som födde vaginalt i Sverige en bristning grad 3 eller 4. För förstföderskor är risken något högre. Under samma period fick i genomsnitt 4,8 procent av alla förstföderskor som födde vaginalt en svår bristning.

Källa: Eva Uustal, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, bäckenbottenutbildning.se, Medicinska födelseregistret

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vården – Val 2022

Mer i ämnet