Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Följ med Ahmad till hans jobb som servitör och hör hans tankar kring hur språket påverkat hans chanser. Foto: Charlotte Pettersson/SVT

Fler flyktingar får jobb på landsbygden än nära storstäder

Uppdaterad
Publicerad

Jobb eller inte jobb. Möjligheten till arbete påverkas i hög grad av var man valt att bosätta sig.  

Så ser det ut för de som kom som flyktingar till Sverige 2015, det visar siffror som Statistiska centralbyrån tagit fram åt SVT.

Bäst har det gått för dem som bosatt sig i kommuner som klassas som landsbygdskommuner med besöksnäring. Där är 42 procent av dem som kom i den stora flyktingvågen 2015 förvärvsarbetande. Leksand är en sådan kommun.  

– Vi har ett brett näringsliv, och jag tror också att det sociala sammanhanget är ganska lätt att komma in i, i en kommun som våran. Vi har ett öppet klimat som gör det lätt för människor att anpassa sig och även få jobb här, säger Göran Wigert, kommundirektör i Leksands kommun. 

Svårt i pendlingskommuner 

Men i pendlingskommuner nära större städer har det varit svårt för flyktingarna att få jobb. Sett till hela landet är bara 27 procent av flyktingarna som kom 2015 förvärvsarbetande i den typen av kommuner.  

Lessebo, som har högst arbetslöshet i landet, är av landets 52 pendlingskommuner nära en större stad. Och enligt kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, Lars Altgård (S), har de nyanlända det tufft där.  

– Det gäller ju att man har möjlighet och förmågan kunna pendla. Som nyanländ är det väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden utanför den egna kommunen. Alltså när du ska få praktikplats och liknande. Och vi har för få arbetstillfällen i kommunen. Vi har för lite företag helt enkelt, säger Lars Altgård. 

”Blir inte integrerade”

Även Säters kommun, som också är en pendlingskommun nära en större stad, vittnar om svårigheter. De som inte kommer ut på arbetsmarknaden behöver försörjningsstöd.  

– Ett av de stora bekymren som vi ser, är att barn som växer upp i familjer där föräldrarna är utan arbete inte blir integrerade i samhället. Och barn som växer upp i familjer med försörjningsstöd räknas som fattiga, säger Ann-Marie Molin, verksamhetschef för IFO i Säters kommun.  

I klippet träffar du Ahmad Reza som är av de flyktingar som kom 2015 som lyckats skaffa ett fast jobb.  

Här är den största intäktskällan för de som kom som flyktingar för fem år sedan

Visa

• Löneinkomster över 96 000 kronor: 34 procent

• Etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd: 25 procent

• Studiemedel: 12 procent

• Övrigt 13 procent

• Löneinkomster under 96 000: 8 procent

• Inga, eller väldigt låga inkomster (Inkomster under 10 000 2019): 4 procent

Hur många förvärvsarbetar?

2019 var 31 procent av de som kom som flyktingar förvärvsarbetande. Motsvarade siffra för riket är 54 procent. I vår specialstuderade grupp är det framför allt männen som jobbar, 38 procent av dem är förvärvsarbetande mot enbart 18 procent av kvinnorna.

Andelen som förvärvsarbetar varierar förstås också med åldern, så mest intressant är att titta i gruppen 25-55 år. Andelen som räknas som förvärvsarbetare i riket låg 2019 på 79 procent, men stannar på 41 procent i gruppen som kom till Sverige för fem år sedan. Den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten är betydligt mer blygsam i den senare gruppen, 253 500 kronor jämfört med riksmedelvärdet som låg på 434 800 kronor 2019.

* En person räknas som ”förvärvsarbetande” om SCB:s inkomststatistik när dess löne- och företagarinkomst överstiger två basbelopp. Löne- och företagarinkomsten måste också vara mer än hälften av den totala förvärvsinkomsten. (Förvärvsinkomst är förutom lön också A-kassa, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan).

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Så gjordes undersökningen

Visa

SVT gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram statistik på alla individer som kom som flyktingar 2015 och i dag har fyllt 16 år och har uppehållstillstånd i Sverige (tillfälligt eller permanent). Det rör sig om 67 556 individer.

• Dels har vi tittat på individernas totala inkomster (exempelvis ersättning för arbete, studiemedel och olika typer av bidrag) och grupperat dem efter deras största inkomstpost. Statistiken svarar på vilken inkomst som är en persons huvudsakliga försörjning.

Om en person exempelvis hade 150 000 i löneinkomster, 44 000 i barn- och bostadsbidrag och 10 000 i föräldrapenning så är löneinkomsten den största inkomstposten och det kommer att räknas som personens huvudsakliga försörjning.

• Dels har vi tittat specifikt på förvärvsinkomster för att få ett mått på hur många av de som kom som flyktingar 2015 som försörjer sig på ett arbete, och hur deras inkomster ser ut.

• Vi har även bett SCB att ta fram motsvarande data för riket för att kunna jämföra inkomster och förvärvsarbetsgrad. Framför allt har vi, med SCB:s hjälp, fått ett mått på hur många förvärvsarbetare som finns i riket och bland dem som kom som flyktingar för fem år sedan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fem år efter flyktingkrisen

Mer i ämnet