På flera håll nämns till exempel god miljö, miljöhänsyn eller hållbar utveckling i bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen och upphandlingslagstiftningen, men enligt miljö- och energiexperten Andreas Hagnell på SKR lämnar dessa stort utrymme för kommuner och regioner att göra egna prioriteringar.

– Det är inget som är direkt styrande på kommunerna. Det är i huvudsak frivilligt åtagande som gör att kommunerna tar sig an klimatarbetet, säger Andreas Hagnell.

Insatserna varierar stort

SKR genomförde under 2023 en omfattande enkätundersökning bland över 200 kommuner som visade att arbetet för att minska klimatpåverkan pågår bland landets kommuner, men att insatserna varierar stort beroende på storlek på kommunen och den politiska viljan.

– Det finns ett stort utrymmer för politiska prioriteringar. Det ser olika ut i olika kommuner och man väljer att göra sitt klimatarbete där man ser att det kan göra bäst nytta, säger Andreas Hagnell.

Förtydliga ansvar och roller

Slutsatsen från undersökningen blev en rapport där SKR skriver att staten behöver “förtydliga och stärka ansvar och roller för kommuner och regioner vad gäller begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning”.

I klippet ovan berättar Andreas på SKR om vad som gäller för kommuner och regioner.