I majoriteten av landets regioner registreras vårdsökanden med personnummer och det är inte möjligt enligt riktlinjerna att få ett reservnummer som kan fungera som ett tillfälligt personnummer. Flera av regionerna motiverar sitt beslut om att inte använda reservnummer med säkerhetsaspekter.
– Många som lever skyddade tycker det är jobbigt och osäkert att uppge sitt personnummer och sitt namn eftersom de inte vet vem som tar emot uppgifterna eller som har tillgång till dem i efterhand, säger Jenny Westerstrand.
Digitalisering ställer till det
Pappersjournaler, som användes av alla regioner innan ärenden började registreras digitalt, används fortfarande som alternativ i sex av regionerna, med rekommendation om att journalen ska hållas inlåst.
I fem av regionerna är riktlinjerna också att personen som kontaktar vården ska få ett telefonnummer att ringa och en kontaktperson för att underlätta vårdärenden.
– Digitaliseringen av vården är bra på många sätt men tyvärr är de skyddade personerna inte inkluderade, säger Jenny Westerstrand.
Återbesök hanteras olika
I de flesta regioner skickas provsvar och kallelse till återbesök ut via post. Men i till exempel Jämtland får patienten istället ett telefonnummer till vårdenheten för att ringa tillbaka om provsvaret, något som enbart används där enligt regionernas egna svar.
Örebro och Värmland sticker också ut jämfört med de flesta andra regionerna. Där kan patienten få tid för återbesök direkt med ett papper i handen.
Få regioner erbjuder recept på papper
Vad gäller recept på läkemedel är det endast två av Sveriges 21 regioner som enligt riktlinjerna erbjuder recept på papper.
– Det är ett stort problem för de som lever skyddade att söka vård när det skiljer sig åt mellan alla regioner på hur man ska göra. Många flyttar ofta runt och då blir det problematiskt när riktlinjerna är olika.