Hälsingegården Gästgivars i Vallsta är en av sju gårdar som är uppsatta på Unescos lista över världsarv. Foto: Malin Eirefelt

Världsarv till salu – så funkar det

Publicerad

2012 kom sju Hälsingegårdar med på Unescos världsarvslista. Nu är en av dem till salu. Vem som helst får köpa ett världsarv, men köparen får inte göra vad den vill med huset.

Unesco har inga egna lagar och regler som bestämmer hur ett världsarv ska skötas. De förlitar sig på statens eget sätt att värna kulturhistoriskt värdefulla objekt. I Sverige kan det göras genom att byggnadsminnesförklara fastigheten, som det handlar om i det här fallet.

Inget får förändras på utsidan

Så det är restriktionerna för byggnadsminnet, som styr vad den blivande ägaren får och inte får göra med gården.

– Sammanfattningsvis kan man säga att varken interiören eller exteriören får förändras på huset till höger och huset till vänster, om man står på gårdsplanen. På de andra husen, måste exteriörerna bevaras men insidorna får förändras, säger Hans-Erik Hansson, byggnadsantikvarie på Länsstyrelsen Gävleborg som övervakar så att byggnadsminnena sköts som de ska.

Underhållet måste skötas

Det finns många saker ägarna inte får göra. Det finns också en grej ägarna måste göra: sköta underhållet. Gården får alltså inte förfalla. Gör den det kommer Länsstyrelsen ingripa.

– Vill ägarna måla om måste de skicka in en ansökan. Vill de måla utsidan i en vit plastfärg kommer de få nej. När de ska underhålla huset kan de rådfråga oss och få veta att de ska använda en röd slamfärg till utsidan och en linoljefärg i rätt kulör till snickerierna inomhus, till exempel, säger Hans-Erik Hansson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.