En dag i slutet på mars lägger Charliene Kiffer Goude upp en Instagram-story på en biljakt. I några få sekunder syns en timmerbil lastad med tiotalet stockar köra från den tätortsnära skogen på Galgberget i Hudiksvall.  

– Jag bor ganska nära Galgberget och ser att det kommer bilar och hämtar virke uppifrån där ett stort skogsbruksföretag har avverkat. Men när jag kollar inser jag att det är nyckelbiotopen intill de åker och hämtar, berättar Charliene Kiffer Goude (V), som har en bakgrund som biolog.

En nyckelbiotop är ett område i en skog med höga naturvärden. Att en skog har höga naturvärden innebär att det finns, eller tros finnas, rödlistade arter av växter och djur.

Många skogsbolag är i dag certifierade eller har policys som säger att de inte handlar med avverkat virke från en registrerad nyckelbiotop, vilket försvårar eventuell försäljning. 

– Det är ingen som kan köpa nyckelbiotopsklassat virke, det är svartvirke. I så fall vill jag veta vad det är kommunen gör med sin nyckelbiotop. Och det visar sig att de åkte till en egen anläggning och antagligen blir det flis eller ved men jag vet inte vad de kommer användas till tyvärr, säger Charliene Kiffer Goude.

Skyndsam avverkning

Skogsavverkning har skett på båda sidor av Galgbergsvägen under ungefär samma tid. På ena sidan är skogen nyckelbiotopsklassad, men inte på den andra. 

För att ta ner träden i nyckelbiotopen anlitade Hudiksvalls kommuns skogsförvaltare, Per Erik Eriksson, på egen hand en underentreprenör - då skogsbruksföretaget som ansvarade för avverkningen på den andra sidan är FSC-certifierade och därför inte avverkar i nyckelbiotoper. 

–  Skogsbruksföretaget hade ingen kännedom om någon avverkning på andra sidan Galgbergsvägen. Vi hade en avverkning på ena sidan österut, det var ett uppdrag som skogsbruksföretaget hade men här tog jag ett eget beslut och flyttade över entreprenören för att ta träden på andra sidan, säger Per Erik Eriksson.

Avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen

För att avverka mer än 0,5 hektar skog måste markägaren skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Kommunen skickade in en anmälan i slutet av december förra året om att avverka ett område på Galgberget på 4,5 hektar respektive 0,9 hektar. 

Skogsstyrelsen svarar att de vill ha ett samråd, i samma veva klassar de också området som nyckelbiotop. I mars meddelar kommunen att de ångrat sig. 

Men 29 mars, samma dag som avverkningen av nyckelbiotopen på Galgberget sker, får Skogsstyrelsen ett mejl från Hudiksvalls kommun som säger att de kommer att trädsäkra i området. Skogsstyrelsen svarar i vändande mejl att de vill ha ett samråd innan trädsäkringen genomförs. Åsa Terent, ekolog, svarar strax innan lunch med en bild som visar att avverkningen redan skett.

I slutändan avverkades 0,5 hektar av nyckelbiotopen, vilket är den mängd markägare får avverka utan att skicka in en avverkningsanmälan. Men i och med att en avverkningsanmälan skickats in i december i fjol har även samrådsplikten uppfyllts varpå Skogsstyrelsen avslutar ärendet.

Trädsäkring för allmänhetens skull

Hur en trädsäkring ska gå till finns det delade meningar om. Per Erik Eriksson menar att avverkningen i området är en trädsäkring, att det fanns träd som utgjorde en säkerhetsrisk för allmänheten.

– Efter stormarna som härjat i Hudiksvall har kommunen börjat avverka träd i bostadsområden vars längd kan nå in mot tomtgränsen om de faller. Det är granskogen som kan utgöra en risk. Det blev så att man tog träd som kunde nå in mot vägen och mot vandringsleden som kunde utgöra en risk för allmänheten, säger Per Erik Eriksson.

Naturskyddsföreningen menar dock att en säkring kan gå till på flera olika sätt. 

– Man kan ju vindsäkra, eller man kan säkra på andra sätt. Ta uppenbara träd som hänger mot diken. Det är bara att titta på Länsstyrelsen och hur de gör i sina reservat. Man kan sätta upp en skylt också som varnar: “Var försiktig. Gå inte när det blåser hårt”, säger Magnus Andersson på Naturskyddsföreningen.

Träden bör lämnas kvar efter avverkning

När man avverkar nyckelbiotoper bör man enligt naturvårdsexperter lämna kvar träden på marken så att skyddsvärda arter kan fortsätta leva samtidigt som det skapar boplats för arter som lever på döda träd. Längst med Galgbergsvägen har avverkningen lämnat en skogsgata som påminner om ett kalhygge. Flera granstammar med rutten och ihålig insida ligger staplade på varandra. 

Kommunens egen anläggning som Charliene Kiffer Goude följde efter timmerbilen till kallas för Farmen. Den som ansvarar för Farmen är kommunens skogsförvaltare Per Erik Eriksson. 

Den kommunala anläggningen ligger på en kulle intill ett bostadsområde vid Håstaholmen i Hudiksvall. Per-Erik Eriksson låser upp hänglåset och öppnar en av de stora svarta dubbeldörrarna och visar oss in i en faluröd lada. Därinne ligger två högar med långa plank. Han förklarar att alla träd som ligger därinne kommer från Galgberget och han berättar att planken ska bli bänkar. Andra träd har blivit ved och vindskydd, som väntar på att bli utplacerade vid badplatser i bland annat Näsviken.

Detta är en granskning gjord av journaliststudenter på Mittuniversitetet.