Anders Andersson dokumenterade ett års sopor med sin drönare. ”Det är bara en fråga om när världen går åt helvete”, säger han. I klippet hör du honom berätta mer om vilka tankar projektet väckt hos honom. Foto: SVT/Alice Loth

Anders dokumenterade sina sopor under ett år – landade på nära 500 kilo

Uppdaterad
Publicerad

Fotografen Anders Andersson i Åled utanför Halmstad hade ett sopberg som växte. Och växte. Till slut blev han nyfiken på hur mycket skräp han egentligen gjorde av med under ett år. Tolv månader senare vägde avfallshögen närmare 500 kilo.

Snittsvensken slänger närmare 500 kilo sopor per år – Anders Andersson landade själv på 483,5 kilo.

Soporna mynnade ut i ett konstverk, men han har inga planer på att rädda världen med sitt projekt.

– Nej, det är bara en fråga om när allt kommer gå åt helvete, säger han.

I klippet ovan får du se resultatet av Anders sopbergskonstverk – och vilka tankar det väckt.

Försöker du få ner ditt skräpberg och hur gör du i så fall?

Britt • Det var nog länge sedan vi köpte några extra prylar, kläder, böcker, tidningar, husgeråd, plastburkar, påsar, läsk mm. Använder aldrig engångs. Inte ens nu i pandemin (ännu). Behöver jag handskar i något smittskyddssammanhang så använder vi tunna träningshandskar som vi tvättar i maskin efter användning. Den mesta plasten vi får in i hushållet hos oss kommer från mataffären då nästan allt är plastförpackat och ser ut att öka i mängd. Återanvänder en del förpackningar till att förvara fruset i. En del förpackningspåsar går också att återanvända istället för att köpa nya plastpåsar till hundens/kattens avskrädeshögar 😸.
Vad gör vi åt producenternas ökande plastförpackningshysteri?

S A • Slänger allt ... Kostar mycket för miljön att sortera

Staffan • I den kommunen jag bor i har de inte riktigt tänkt till. De valde att dra in en liten röd låda där man kunde slänga allt miljöfarligt som batterier, gamla rengöringings produkter m.m.
Sen att deras soptunnor är minimala gör det inte lättare att sortera med tanke på alla pappersförpackningar som man köper. Tycker bara att de som bor längre bort från återvinninganläggningarna ska ha större tunnor så att det inte blir ännu mer belastning på miljön för allt extra körande.
Mycket av plasten som säljs hade kunnat vara utav papper istället, alla paket behöver inte vara snygga och lockande. Behöver man något så köper man det oavsett utseende.

Magnus • Jag sorterar allt vad jag kan för återvinning. Saker som vi inte behöver längre, eller vill byta ut, säljs eller skänks bort, istället för att kasta allt.

Christina • Köper aldrig vatten eller läsk. Använder egna tygkasse. Slänger inte mat i onödan utan äter rester. Använder inte engångsartiklar. Lagar och syr om kläder m.m. Undviker plast och väljer naturmaterial när det går. Återanvänder mycket prylar och finner nya lösningar och användningsområden för de prylar jag har. Lämnar kläder och saker till insamling där andra kan få nytta av kläderna/prylarna. När min dotter var liten sydde o stickade mycket och hennes kläder ärvdes av mina vänners barn. Tänker ofta denna tanke när jag är i affären, kan jag klara mej utan detta ... istället för att köpa utan eftertanke. Det gör att jag inte gör impulsköp.

Jag • Jag återvinner, allt jag kan, tar reda på snören, plastpåsar kassar, har jag trappat ner förbrukningen, använder virkade påsar till frukt, går att tvätta och återanvända många gånger. Återanvänder allt som går, köper begagnat...

Safia • Här i England kan vi beställa en soptunna extra för sorterbart avfall. Det tycker jag är bra. Jag tror det finns många som inte orkar hålla på och åka till återvinningsstationen men som tycker att det kan vara bra att separera på sopporna så det blir mer plats.

50-talist • Ta med egna förpackningar om du måste köpa take-awayprodukter. Ät på plats på serveringen. Bojkotta engångsartiklar. Det går. Tänk,livet går vidare fastän de flesta flyg står på marken.

Susanne • Jag sopsorterar och källsorterar så klart i den mån det går.

Micke Nilsson • Sopor eller återvinning är inte 10 000 kr-frågan. Frågan är när vi konsumenter vill/vågar/kan ställa om till produkter som inte drabbats av förpackningshysterin. Handla på nätet - vad innebär det för det totala sop/återvinningsberget?
Det finns ingen Quick-Fix. Det gäller att vara medveten om hur sitt eget handlande påverkar den totala mängden förpackningar. Varför inte bära tillbaka alla onödiga förpackningar till affären nästa gång vi handlar? Jag ville bara ha en ny rakhyvel, inte fyra lager plast. En snap-on-reflex behöver inte två plastförpackningar.
Så klart behöver produkter transportförpackas, men det måste bli ett slut på förpackningshysterin.
Bojkotta alla vansinniga förpackningar. Välj närproducerat. Fråga butiken om den totala miljöpåverkan för den produkt du valt och vilka alternativ det finns för att minimera miljöförstöringen.
Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi gör rätt mycket.
Nu kör vi!

483,5 KILO SOPOR – SÅ SÅG FÖRDELNINGEN UT

• 52,5 kg glas

• 15 kg elskrot och batterier

• 127 kg papper

• 49,5 kg plast

• 16,5 kg metall

• 106 kg matavfall

• 117 kg som inte gått att sortera

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.