– Jag ser mig själv i dem och går jag djupt in i det så ser jag att de, precis som jag hade, har problem hemma. Hade jag haft mina föräldrar vid min sida och deras vägledning så hade jag inte gått igenom allt som jag har gjort, säger Anna Tamojan.
Anna blev bortgift redan när hon var 16 år och utanför skoltid fick hon inte lämna hemmet. Frustrationen som växte inom henne ledde till vredesutbrott på skolan. Bland annat misshandlade hon andra elever.
Saknade en vuxen
När hon redan efter nio månader tagit sig ur det arrangerade äktenskapet träffade hon snart en ny man. Han visade sig vara en kvinnomisshandlare och under två och ett halvt år ska hon ha blivit misshandlad både psykiskt och fysiskt.
Varför sökte du dig till den typen av man?
– För jag ville hjälpa honom. Jag ville bli behövd, sedd och hörd. Jag drogs till den typen av killar. Hade jag haft en vuxen i mitt liv som hade förklarat för mig att det här inte är en bra kille, då kanske jag inte gått in i det hela, säger Anna Tamojan.
Det är den här sortens livsöden som kvinnorna från Unga Kris ser drabba unga tjejer i dagens Halmstad. Och det handlar inte bara om socioekonomiskt utsatta områden.