Kostnaden för att hantera PFAS är bara en del av de ekonomiska utmaningar som kommunen brottas med i det befintliga VA-system som, liksom på så många andra håll i landet, måste förnyas.
Just Halmstad kommun har avsatt en ram på omkring 900 miljoner kronor för allt detta de närmaste fem åren, pengar som kommer från VA-kunder i form av avgifter.
– Det behövs en annan typ av rening, som också blir betydligt dyrare. I projektet vi jobbar med ingår att ta fram kostnadsberäkningar, vi har inget belopp för detta ännu, säger Mattias Leijon, vd, Laholmsbuktens VA AB.
De svårnedbrytbara PFAS-kemikalierna har enligt EU visat sig vara skadligare än man först trott. Därför inför Livsmedelsverket om tre år ett nytt, lägre gränsvärde för dricksvatten i Sverige. Ett värde, som dricksvattnet i Halmstad kommun idag överskrider.
Enligt Malin Salberg, expert vid länsstyrelsen i Halland och nationell samordnare med regeringsuppdrag att kartlägga PFAS, ligger Halland back med sin inventering.
– Vi har inte påbörjat det än, men ska i höst – det är en resursfråga. LBVA har testat olika metoder, men jag tror det blir tufft att nå riktvärdena, säger hon.
Åtgärder tar tid
Laholmsbuktens VA sa tidigare att resultaten av reningstesterna skulle presenteras i våras, men så blev det inte.
– Det pågår fortfarande, men väntas vara klart innan hösten. Då ska vi ta ställning till vilken teknik som är mest rimlig att gå vidare med, säger Sofie Olofsson, miljö- och processingenjör, LBVA.
Försvarsmakten har pekats ut som en av de främsta PFAS-utsläpparna i Halmstad, deras miljörapporter visar utsläpp över gränsvärdena.
– Vi har under 2022 genomfört undersökningsinsatser både vid Halmstad Garnison och Nyårsåsens skjutfält. Vi ska snart helt övergå till PFAS-fritt brandskum, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Försvarsmakten.
