Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Kartan visar hur många barn från respektive halländsk kommun som väntar på att bli placerade i familjehem – starta klippet för att höra vad det innebär. Foto: TT/SVT

Så många halländska barn väntar på familjehemsplacering

Uppdaterad
Publicerad

I Halland väntar för tillfället 40 barn på att bli familjehemsplacerade. Precis som i övriga landet ökar behovet av att rekrytera fler familjehem. En larmklocka, menar Ingrid Gustavsson som är familjehemschef i Laholms kommun.

Vi har en ökad psykisk ohälsa bland vuxna, vilket i vissa fall innebär att de inte kan ta hand om sina barn.

Vad innebär det för barnen att vänta?

En orolig tid över var man ska bo, om man kan behålla sina kompisar och liknande. För vissa kan oron påverka prestationerna i skolan, säger Ingrid Gustavsson, familjehemschef i Laholms kommun.

I klippet berättar Ingrid Gustavssson mer om situationen.

Falkenberg: 70

Halmstad: 141

Hylte: 19

Laholm: 35

Kungsbacka: 70

Varberg: 79

Totalt: 414

Källa: De halländska kommunerna

Falkenberg: 64 stycken (år 2014) – 104 stycken (år 2020)

Halmstad: 185 stycken (år 2014) – 144 stycken (år 2020)

Hylte: 16 stycken (år 2014) – 36 stycken (år 2020)

Kungsbacka: 90 stycken (år 2014) – 95 stycken (år 2020)

Laholm: 37 stycken (år 2014) – 46 stycken (år 2020)

Varberg: 66 stycken (år 2014) – 68 stycken (år 2020)

Notera: Familjehem avser även jour- och nätverkshem. Från och med år 2014 redovisas enbart insatser för barn och unga med ett fullständigt personnummer. Detta innebär att asylsökande barn, framförallt ensamkommande barn, inte ingår i de redovisade heldygnsinsatserna.

Källa: Socialstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer