Ismael – som egentligen heter någonting annat – har en lång historia i socialtjänstens papper. I dag är han 21 år gammal och säger sig vara borta från kriminaliteten. Hans historia hos socialtjänsten börjar redan som nioåring.

När vi tittar närmare i hans dokument kan vi se att han har fått över 20 olika insatser och placerats på tio olika ungdomsvårdhem under sin uppväxt.

Lär sig om kriminalitet på ungdomshem

Men inget hjälper. I stället bekräftar han den bild som ges av att placering på låsta ungdomshem snarare leder till ett mer utvecklat kriminellt beteende.

– Jag gick in med 19-åringar som hade begått grova brott och hör dem snacka om sånt och tänkte att det var skitspännande. Så när jag går ut så börjar jag sälja narkotika och börjar begå rån. Vad jag har sett av de här hemmen är att kriminaliteten inom dig växer.

Han säger också att han blev institutionsskadad.

– Du vänjer dig vid det livet. När jag kom hem på permission så sa jag till mamma att hon skulle leka med nycklarna. Jag älskade att lyssna på det ljudet för personalen höll alltid på med sina nycklar. Det klirrade hela tiden.

Ville hellre ha ett fängelsestraff

Samtidigt hatade han placeringarna. Han känner sig berövad på sin ungdom och han saknar sin familj.

– Jag förnekar inte att jag skulle bli omhändertagen, absolut inte. Men inte under så lång tid.

I stället började han begå grövre och grövre brott för att komma ifrån socialtjänsten.

– Jag ville inte bli omhändertagen, jag ville hellre ha ett fängelsestraff.