Jämtland

I Enan återfanns DNA-spår efter åtta arter, helt dominerande var spåren efter människa. Det visar vattenprover som togs 2018 och som nu sammanställts. Foto: SVT

Ny rapport: Mest DNA-spår efter människa i Enan

Uppdaterad
Publicerad

Efter att höga halter av tarmbakterien Ecoli uppmätts i Enan i Västjämtland har även DNA-analyser gjorts av vattnet. Resultatet visar att det först och främst är DNA-spår efter människa som finns i älven, enligt en ny rapport. Se resultaten och hör Åres miljöchef Daniel Fackel kommentera det hela i videon ovan.

Hösten 2018 utökade Åre kommun provtagningen i Enan mot bakgrund av de höga Ecolihalterna i vattnet som uppmätts på hösten vissa år. Samtidigt samlades också vattenprover in för att med hjälp av så kallat eDNA – eller miljö-DNA – undersöka vilka spår av däggdjur som finns i vattnet.

Analyserna har nu sammanställts och publicerats. Resultatet visar att det fanns DNA-spår efter totalt åtta olika arter och att den art som utan tvekan lämnat flest DNA-spår var människa.

Hälften av DNA-spåren från människa

För att skatta hur mycket spår det finns av en art anges antal sekvenser per art. I proverna hittades nästan 1,3 miljoner sekvenser som kunde spåras till olika arter. Hälften av alla sekvenser kom från människa. De två arterna som i övrigt lämnade mest DNA-spår var bäver och öring. Dessa tre arter tillsammans utgjorde nästan 85 procent av alla sekvenser.

Därefter följde ren, hund, röding, gris och mellansork.

Så vad betyder det då att det är människor som lämnat mest DNA-spår i fjällälven? Analytiker Thomas Källman, vid Centrum för genetisk identifiering, skriver i rapporten att resultaten ska tolkas med försiktighet:

”Trots att den dominerande DNA signalen från vattenproven kan spåras till människa kan man inte utan ytterligare studier säga att orsaken till höga halter av bakterier vid vissa tidpunkter beror på detta. Då spår från människa är högt vid alla tre tillfällen kan eventuella förändring eller toppar i bakteriehalt i vattnet knappast förklaras av dessa spår.”

Forskningsprojekt ska koppla ihop Ecoli med DNA

Professor i miljövetenskap Anders Jonsson vid Mittuniversitetet betonar också vikten av att inte övertolka resultaten.

– Det som behöver göras nu är att koppla ihop DNA-analyserna med Ecolihalterna för att kunna spåra utsläppskällorna av Ecoli, säger han.

Det är detta som Anders Jonsson och hans kollegor vid Mittuniversitetet nu kommer att göra i det nyligen inledda forskningsprojektet om Ecoli i nordliga vattendrag, ett projekt där analyser bland annat kommer att göras på vatten från Enan.

– Vi ska ta fram metoder för hur utsläppskällorna av Ecoli kan spåras genom att kombinera mätningar av Ecoli med eDNA på ett sätt som aldrig tidigare gjorts. Då kommer vi i detalj att utreda olika aspekter av detta, säger Anders Jonsson.

DNA-analysen av vattenprover från Enan

Det är Centrum för genetisk identifiering vid Naturhistoriska riksmuseét som gjort eDNA-analysen av vattenproverna från Enan.

eDNA brukar också kallas miljö-DNA. DNA-spåren kan utgöras av rester av exempelvis hud, hår, naglar och liknande.

Totalt samlades sju vattenprover in vid tre olika tillfällen hösten 2018: 14 augusti, 16 oktober och 4 december.

”Antal sekvenser per art används som en skattning för hur mycket av en art som finns i vattenprovet. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är inte en tydlig korrelation mellan antalen läsningar och biomassa av en art i eDNA prover, utan det finns ett stort antal faktorer som kan påverka antalet sekvenser och för att inte dra felaktiga slutsatser är det viktigt att inte övertolka resultat.” slås fast i rapporten.

Att använda eDNA som ett verktyg för att identifiera DNA spår i vatten är en ny metod som fortfarande är under utveckling men som av analytiker vid Centrum för genetisk identifiering ändå bedöms vara redo för användning i tillämpat miljöarbete.

(källa: Naturhistoriska riksmuseét)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.