Jämtland

Fjällsäkerhetsrådets Per-Olov Wikberg var alldeles i närheten av lavinområdet på Åreskutan när lavinen gick. Hur det såg ut där, nära lavinområdet, kan du se i videon ovan. I klippet hör du också Per-Olov Wikberg, på platsen, berätta mer om lavinriskerna som uppstår nu på grund av den snabba snösmältningen i fjällen. Foto: SVT/ Erik Wikberg

Fjällsäkerhetsrådet: ”Det fanns många turåkare i området”

Uppdaterad
Publicerad

Fjällsäkerhetsrådet Per-Olov Wikberg befann sig inte långt från det område på Åreskutan där lavinen utlöstes på fredagen. Han konstaterar att många människor befann sig i lavinområdet när lavinen utlöstes, men att de undkom oskadda.

– Lavinen gick i Tväråvalvets nerfart nära liften, som är ju är stängd. Men det fanns många turåkare i området, så kunde ha drabbats, säger Per-Olov Wikberg vid Fjällsäkerhetsrådet, som själv åkte skidor i närheten när lavinen utlöstes.

Var en ”slasklavin”

När SVT når honom per telefon står han vid Stendalsliftens topp, och ser ut över det område där lavinen gick, ungefär 400 meter bort. Han och ett 30-tal ungdomar var i Stendalen för skidträning.

– Jag hörde plötsligt någon ropa, det går en lavin. Och när jag vände mig om så hade den precis gått, säger Per-Olov Wikberg.

Det rör sig om en ”slasklavin” som orsakades av den snabba snösmältningen som pågår i fjällen just nu.

Snabb snösmältning i fjällen ökar riskerna

Den här typen av laviner utlöses inte bara där det är riktigt brant utan även på flacka sluttningar – som på fredagen i Åre.

Fjällsäkerhetsrådet gick för några dagar sedan ut med en varning om den snabba snösmältningen och riskerna den för med sig.

– Just nu smälter snön väldigt fort, just idag är det plus 10-15 grader faktiskt på en del fjälltoppar, vattnet stiger i bäckarna. Och i svackor i terrängen samlas väldigt mycket vatten, säger Per-Olov Wikberg.

Vad man ska tänka på just nu när man vistas i fjällen berättar han mer om i klippet ovan.

Fakta om ”slasklaviner”

Vid snabb snösmältning uppstår risken för slasklaviner (slushflows), det vill säga ”massflöden” som består av en blandning av vatten och snö. Till skillnad från laviner i snö utlöses de i flackare terräng, vanligtvis mellan 5 ° och 30 °, vanligtvis vid kraftigt regn och / eller vid intensiv period av snösmältning. I vårt nordiska klimat uppstår de oftast i slutet av vintersäsongen i perioder av snabb snösmältning, ofta i kombination med regn.

Det finns idag inget säkert sätt att göra prognoser av när en slasklavin eller slushflows inträffar, men en tumregel är att alltid vara försiktig när man under senvåren i samband med snabb snösmältning färdas i närheten av bäckar eller sänkor i terrängen, särskilt om man ser tecken på att fördämningar har börjat skapas längre upp i vattendraget och att snön börjar bli mörk och blå vilket betyder att den är mycket vattenmättad och även isoterm, dvs att hela snötäcket är ruttet och 0 grader.

(källa: Fjällsäkerhetsrådet)

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.