De senaste 20 åren har naturhänsynen ökat i skogsbruket och mer skog har skyddats genom exempelvis reservatsbildning. Samtidigt har skogsbruket intensifierats med produktion av virke och skogsråvara och naturskogar har omvandlats till produktionsskog eller trädplanteringar.

– Nettot mellan de här två processerna är positivt för produktionen men negativt för biologisk mångfald och ”grön infrastruktur” som tallskogsarter och granskogsarter behöver, säger skogsskötselprofessor Per Angelstam vid SLU.

Naturskog blir trädplanteringar

Med grön infrastruktur menas nätverk av livsmiljöer som behövs för att hotade arter ska kunna klara sig.

Möjligheterna för hotade arter att klara sig minskade med 15-41 procent i gamla tallskogar och med 15-88 procent i gammal granskog i länet, visar rapporten ”Hållbart nyttjande av skogen” av professor Per Angelstam.

Under den senaste tjugoårsperioden ökade alltså andelen formellt skyddad skog (via exempelvis reservatsbildning) kraftigt i Jämtlands län. Ändå utgörs bara omkring 4 procent av länets produktionsskog av formellt skyddad skog.

Resultatet har blivit kraftigt försämrade naturvärden i skogen.

Skyddsvärd skog viktig för rekreation

Skyddsvärd skog ska sparas. Det har Sverige beslutat genom miljömålet Levande skogar och syftet är att värna den biologiska mångfalden så att hotade arter kan överleva, men också för att skogen är värdefull för möjligheten till rekreation och friluftsliv.

Idag nås inte miljömålet Levande skogar, visar Skogsstyrelsens senaste utvärdering.

Det kritiska miljötillståndet bekräftas också av en ny databas som Per Angelstam och hans forskningsteam tagit fram, som visar hur naturvärdena ser ut i hela landet.

Ska skogsbruket bli hållbart och räcka till olika ”nyttor” krävs ett systemskifte, med ett mer varierat skogsbruk, anser professor Per Angelstam. Se mer i videon ovan.