Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Aya Sallal har ett introduktionsjobb på tekniska förvaltningen i Östersund. Foto: SVT

”Vi behöver hjälp att komma ut på arbetsmarknaden”

Uppdaterad
Publicerad

Av de asylsökande som kom tilll Sverige 2015 har var tredje i dag ett jobb. Det visar statistik som SCB tagit fram.

En av dessa är Aya Sallal som jobbar som hyresadministratör på tekniska förvaltningen i Östersund.

– Det känns jättebra. Jag är väldigt lycklig över att ha det här jobbet, säger Aya Sallal.

Aya Sallal kom kommer från Syrien där hon pluggade ekonomi efter gymnasiet.

– Jag har tidigare jobbat på en ekonomiavdelning och jag har även haft ett eget företag, säger hon.

Fokuserade på svenska språket

När hon kom till Sverige fokuserade hon på att lära sig svenska.

– Efter att jag hade pluggat svenska fick jag hjälp via Innanförskapsakademin att få en praktik på Diös fastigheter.

Praktiken varade i tre månader och efter det övergick det till ett instegsjobb.

– Sedan blev jag mammaledig. Så det här är mitt första jobb nu efter föräldraledigheten, säger hon.

Introduktionsjobb i ett år

I höstas började Aya Sallal alltså på tekniska förvaltningen i Östersunds kommun. Det är ett introduktionsjobb vilket betyder att arbetsgivaren får ekonomisk ersättning av Arbetsförmedlingen.

– Jag har jobb nu i ett år.

Så vad händer efter det?

– Jag har ingen aning men jag hoppas jag kan få en fast tjänst.

I videon ovan berättar Aya Sallal hur det är att ha ett introduktionsjobb istället för en fast tjänst.

Nyanlända i jobb

Visa

De nyanlända som vill kan gå ett etableringsprogram via Arbetsförmedlingen.

Målet är att så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, hitta ett jobb och klara sin egen försörjning.

Arbetsförmedlingen i Jämtlands län för statistik över hur många av de som deltagit i programmet som senare får jobb eller går utbildning.

I Jämtlands län var 41,3 procent av deltagarna i arbete eller utbildning 90 dagar efter att de gått etableringsprogrammet.

Siffrorna är för januari-september 2020.

källa: Arbetsförmedlingen

Här är den vanligaste inkomstkällan för de som kom som flyktingar för fem år sedan

Visa

• Löneinkomster över 96 000 kronor: 34 procent

• Etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd: 25 procent

• Studiemedel: 12 procent

• Övrigt 13 procent

• Löneinkomster under 96 000: 8 procent

• Inga, eller väldigt låga inkomster (Inkomster under 10 000 2019): 4 procent

Hur många förvärvsarbetar?

2019 var 31 procent av de som kom som flyktingar förvärvsarbetande. Motsvarade siffra för riket är 54 procent. I vår specialstuderade grupp är det framför allt männen som jobbar, 38 procent av dem är förvärvsarbetande mot enbart 18 procent av kvinnorna.

Andelen som förvärvsarbetar varierar förstås också med åldern, så mest intressant är att titta i gruppen 25-55 år. Andelen som räknas som förvärvsarbetare i riket låg 2019 på 79 procent, men stannar på 41 procent i gruppen som kom till Sverige för fem år sedan. Den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten är betydligt mer blygsam i den senare gruppen, 253 500 kronor jämfört med riksmedelvärdet som låg på 434 800 kronor 2019.

* En person räknas som ”förvärvsarbetande” om SCB:s inkomststatistik när dess löne- och företagarinkomst överstiger två basbelopp. Löne- och företagarinkomsten måste också vara mer än hälften av den totala förvärvsinkomsten. (Förvärvsinkomst är förutom lön också A-kassa, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan).

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Så gjordes undersökningen

Visa

SVT gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram statistik på alla individer som kom som flyktingar 2015 och i dag har fyllt 16 år och har uppehållstillstånd i Sverige (tillfälligt eller permanent). Det rör sig om 67 556 individer.

• Dels har vi tittat på individernas totala inkomster (exempelvis ersättning för arbete, studiemedel och olika typer av bidrag) och grupperat dem efter deras största inkomstpost. Statistiken svarar på vilken inkomst som är en persons huvudsakliga försörjning.

Om en person exempelvis hade 150 000 i löneinkomster, 44 000 i barn- och bostadsbidrag och 10 000 i föräldrapenning så är löneinkomsten den största inkomstposten och det kommer att räknas som personens huvudsakliga försörjning.

• Dels har vi tittat specifikt på förvärvsinkomster för att få ett mått på hur många av de som kom som flyktingar 2015 som försörjer sig på ett arbete, och hur deras inkomster ser ut.

• Vi har även bett SCB att ta fram motsvarande data för riket för att kunna jämföra inkomster och förvärvsarbetsgrad. Framför allt har vi, med SCB:s hjälp, fått ett mått på hur många förvärvsarbetare som finns i riket och bland dem som kom som flyktingar för fem år sedan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fem år efter flyktingkrisen

Mer i ämnet