Foto: Mimmi Adolfsson/TT

Drönardom ”Tar död på en hel bransch”

Publicerad

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat i en dom att en kamera på drönare ska klassas som övervakningskamera. Därför kommer alla som filmar eller tar kort med drönare behöva söka tillstånd om kameraövervakning från länsstyrelsen i framtiden.

Att ta kort eller att filma med en drönare har blivit allt mer populärart de senaste åren när drönarna har blivit billigare och framför allt mer lättstyrda. Det har gjort att allt fler privatpersoner skaffat en. Även för de som jobbar med drönare professionellt har de senaste årens utveckling öppnat nya möjligheter. Men nu blir det betydligt svårare att filma med dem.

– De har dödat en hel bransch med den här domen, säger Kim Johansson som bland annat filmar med drönare, om Högsta förvaltningsdomstolens dom.

Utrustning kommer bli stående

Kim Johansson från Värnamo jobbar med film där just drönarklipp har blivit en allt större del av hans verksamhet. Han har drönarutrustning för runt 100 000 kronor. Utrustning som han inte vet om han kommer kunna använda nu.

– Jag har många kunder som är ute efter bara den här typen av filmklipp, säger Kim.

Det är Datainspektionen som har drivit ett ärende mot ett företag i Linköping som nu lett fram till Högsta förvaltningsdomstolens dom, där domstolen fastslår att en kamera på en drönare ska klassas som en övervakningskamera. Om drönaren filmar på platser som allmänheten har tillgång till krävs ett tillstånd för kameraövervakning från länsstyrelsen.

Kan slå brett

Det är inte bara de som jobbar med drönare som ett filmredskap som påverkas av domen. Till exempel använder Missing people ofta drönare i sitt sökarbete – nu måste de söka tillstånd innan de gör en sådan flygning.

Flera är dock kritiska till Högsta förvaltningsdomstolens beslut och tycker att det behövs en lagändring.

Att köra drönare har även blivit en sport som växter fort i hela världen. Fpv-racing, som sporten heter, har även nått Sverige och tidigare i år arrangerade man Swedish Dronecup. Tävlingen går ut på att köra drönaren i en speciell bana där den som styr använder kameran för att se hur banan går.

– Det har blivit en hobby som ingen förmodligen kommer kunna utöva längre, säger Kim Johansson.

Skydda integriteten

Syftet som Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sin dom handlar om att människors integritet skattas högre än möjligheten att filma med en drönare för ett kommersiellt syfte. Kim Johansson håller med om att det kan behövas mer reglering än vad det varit tidigare.

– Jag köper absolut att vem som helst inte ska få köra drönare fritt, man kanske borde få ta körkort eller något liknande, det måste ju finnas någon lösning på det här, säger Kim Johansson.

Vad gör du nu?

– Jag är glad att jag inte lever på bara det här. För min del handlar det om att avvakta nu.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Drönare

Mer i ämnet