– Det är flera barn som delar på en resurs. Problemet är att de här barnen har vitt skilda behov, men de klumpas ihop. Och det fungera ju inte, det enda som händer är att inget av barnen får det stöd de behöver, säger Anna som är mamma till ett av barnen.

Chockande telefonsamtal

För något år sedan fick hon ett samtal från skolan som ingen förälder någonsin vill ha.

– En dag ringer de mig och säger att sonen har virat ett hopprep runt halsen och säger att han försökt att ta livet av sig.

Mamman berättar att händelsen var en svår chock för henne, men att sonen klarade sig utan fysiska skador. En utredning på Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, visade att sonen har Aspergers syndrom och att det var situationen i skolan som var den utlösande faktorn.

Sonen placerades tillsammans med två andra barn, som också har olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i en särskild undervisningsgrupp.

– Då kan man ju tro att det skulle vara särskilt kompetenta lärare, men det är en fritidspedagog som är där mestadels med barnen. Han är ensam med tre barn i två rum och går däremellan. Ibland är där också en vanlig pedagog, men det finns ingen speciallärarkompetens, säger Eva, en annan mamma till ett barn i gruppen.

Riskerar underkänt

Barnen i gruppen riskerar nu att inte nå målen i majoriteten av skolans ämnen och i juni anmälde föräldrarna skolan till Skolinspektionen. Något de inte är ensamma om.

De senaste tre åren har 98 anmälningar gjorts av skolor i Jönköpings län där föräldrar anser att deras barn inte får det stöd som de enligt skollagen har rätt till. I nästan hälften av fallen, 43 stycken, har skolinspektionen riktat kritik mot ansvariga kommuner.

– Av de anmälningar som vi får in till Skolinspektionen så ser vi väldigt komplicerade elevärenden. Vi ser ett ambitiöst arbete från skolorna, men vi ser också stora brister i hanteringen i förhållande till rådande lagstiftning, säger Elisabeth Malmstedt, enhetschef anmälningsärenden på Skolinspektionen.

Enligt henne är de vanligaste bristerna att skolan inte skyndsamt har utrett barnens behov, eller vidtagit åtgärder utifrån utredningen. Andra brister är att skolan inte har följt upp och utvärderat de insatser som gjorts för elever med särskilt stöd.

Kommunen svarar på kritiken

Haboföräldrarnas anmälan utreds nu, men något utlåtande från Skolinspektionen har ännu inte kommit.

Vad säger då ansvariga på Habo kommun om kritiken.

– Tyvärr är det ju så ibland att man kanske inte är helt överrens skolan och vårdnadshavare om vilka stödinsatser som är de rätta. Då tycker jag att det är bra att Skolinspektionen finns och att det finns en möjlighet att vi blir granskade. Det gör ju också att vi kan kvalitetssäkra vår verksamhet och veta att vi gör rätt, säger Katarina Ståhlkrantz, barn- och utbildningschef i Habo.

Behöver ökade resurser

Men barn- och utbildningsnämnden i Habo vill nu satsa mer pengar för att hjälpa barn som behöver särskilt stöd i skolan. I budgetarbetet för nästa år har de krävt ytterligare 3 miljoner kronor av kommunstyrelsen  för detta ändamål.

– Det har nog tidigare varit en liten brist och nu när vi ser att de här behoven ökar vill vi göra en rejäl satsning, säger David Svensson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Kommer de få de pengar som de önskar?

– Ja, det tror jag. Det är vår ambition i alla fall att de ska få de ökade medlen.

Är det tillräckligt mycket pengar?

– Som vi ser nu är det tillräckligt enligt det förslag som ligger. Sedan får vi se när vi kommer längre in i budgetförhandlingen hur situationen ser ut då, säger David Svensson.

Men föräldrarna, som har kämpat i flera år för att deras barn ska få bra stöd i skolan, har liten tilltro till att situationen ska förbättras.

– Vår son kommer inte gå kvar i Habo kommun i högstadiet om vi så behöver flytta hela familjen. Men vi stannar inte kvar här, säger Anna.

Fotnot: Föräldrarna Anna och Eva heter egentligen något annat.