64 procent av de unga mellan 7 och 25 år som bor i Sjogarp och Kärnekulla i Habo kommun är med i en idrottsförening, det är den högsta siffran i länet visar en granskning som SVT har gjort.
Östra Runneryd i Nässjö kommun är det område där minst antal unga är med i en idrottsförening – siffran ligger där på 20 procent. I Runneryd är det 14 procent av tjejerna som är med i en idrottsförening och 26 procent av killarna.
– Jag tränade när jag gick i sexan men när jag stannade under träningen för att fixa min sjal skrek tränaren på mig, sedan dess har jag inte tränat mer, säger Nawal Ahmed, 14 år och boende i Runneryd i Nässjö.
– Man har inte tid för det eftersom man slutar skolan lite senare under dagen, plus att tjejer kanske inte vågar och känner sig rädda att träna, säger Lugman Mohamed Abdi, 15 år.
”Vi behöver analysera varför de vill inte vara med”
Pär Jansson, enhetschef i kultur och-fritidsförvaltning i Nässjö kommun säger att han kan inte uttala sig om just Runneryd.
– Underlag kan skaffas för att analysera varför ungdomar vill inte vara med i idrottsföreningar och vända kurvan uppåt, säger han.
I klippet ovan berättar ungdomarna mer om varför de inte tränar längre.
Hur många barn och unga idrottar? Detta visar statistiken
Statistiken visar hur många procent av alla 7-25-åringar som bor i bostadsområdet som har varit aktiva i en idrottsförening under 2021.
Det är första gången Riksidrottsförbundet tar fram det här. Förut har det bara gått att se hur det ser ut i hela kommunen.
Förra statistiken var osäker. Där ingick även ledare, förtroendevalda i föreningar och tidigare medlemmar som inte hade rensats bort. Nu ingår bara aktiva medlemmar som föreningen fick statligt LOK-stöd för någon gång under 2021.
910 200 barn och unga ingår i statistiken totalt – uppdelat på 3 363 bostadsområden i landet, så kallade regso-områden.
SVT Nyheter Öst har jämfört den här statistiken med olika områdestyper, för att se om det finns ett samband mellan idrottandet och ekonomi.
Det finns fem olika områdestyper som myndigheten Delmo och SCB har bestämt.
I områdestyp 4 och 5 bor många med hög inkomst, hög utbildning, hög ekonomisk standard och arbetslösheten är låg.
I områdestyp 1 och 2 bor många med låg inkomst, som har ekonomiskt bistånd och låg ekonomisk standard och arbetslösheten är hög.
I områdestyp 3 bor det en blandning av personer med hög och låg ekonomisk standard.
Jämförelsen visar att sambandet mellan ekonomi och idrottande är starkt.
Det kan finnas bostadsområden som hamnar lågt för att det bor få barn i området, eller för att många av de som ingår i statistiken är över 20 år.
Om man räknar bort de områdena blir sambandet mellan ekonomi och idrottande ännu tydligare. Men det har vi inte gjort i de siffror du ser här.
För tre år sedan tog SVT fram egen statistik för några så kallat utsatta områden. De siffrorna går inte att jämföra med den här statistiken. Då tittade vi på andra åldrar och gränserna för bostadsområdena var annorlunda.