Rekordhöga dieselpriset slår hårt mot många åkerier

Uppdaterad
Publicerad

Flera åkeriföretag riskerar att gå i konkurs efter de kraftiga prishöjningarna på drivmedel. Det tror Elisabeth Holm på Mullsjö åkeri, som är ett av många logistikföretag som fått kraftigt ökade kostnader i takt med att dieselpriset rusat till rekordnivå.

Med dagens dieselpris får Mullsjö åkeri, med 15 anställda, betala cirka tre miljoner kronor mer för den årliga bränsleförbrukningen jämfört med hur det var för något år sedan.

– För branschen i stort tror jag tyvärr att vi kommer att se en hel del konkurser, säger Elisabeth Holm.

Bundna av kontrakt

Den största delen av deras uppdrag är bundna av kontrakt som sträcker sig ett år eller mer. Därför kan åkeriet inte höja sina priser i samma takt som kostnaderna för drivmedel ökar.

Lastbilschauffören Hugo Karlsson tankar ungefär 400 liter diesel per arbetspass. Foto: SVT/Johannes Tolf

I klippet ovan hör du Elisabeth Holm berätta hur åkeriet försöker hantera att omkring 60 procent av körningarna är prissatta i fasta avtal, som i många fall är förhandlade utefter betydligt lägre bränslekostnad än vad som råder just nu.

Regeringingen vill  påskynda omställningen

De rekordhöga dieselpriserna är en viktig signal, enligt energiminister Khashayar Farmanbar (S). Han hoppas det ska leda till ökad produktion av biodrivmedel och en större andel elfordon i framtiden.

Dieselpriserna sprängde vid årsskiftet 20-kronorsvallen. En avgörande faktor bakom prislyftet har varit den så kallade reduktionsplikten, som successivt tvingar bränsleleverantörer att blanda i allt mer av dyrare biodrivmedel (HVO) i den bensin och diesel som ska säljas.

Någon reträtt när det gäller reduktionsplikten finns inte i planerna i närtid. Några konkreta stödåtgärder till drabbade företag och hushåll finns inte heller i pipeline.

Fakta: Reduktionsplikten i korthet

Lagen om reduktionsplikt trädde i kraft 2018 och innebär att leverantörer av drivmedel successivt ska höja inblandningen av fossilfria bränslen – som HVO – i sina drivmedel.

Detta ska bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030.

Från årsskiftet höjdes reduktionsplikten till 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Siktet är inställt på att till 2030 nå upp till en reduktionsplikt på 28 procent för bensin och 66 procent för diesel.

Från i somras gäller även reduktionsplikt för flygfotogen.

Reduktionsplikten får priseffekter vid bensin- och dieselpumpen för hushåll och företag, då det biobränsle som blandas in är väsentligt dyrare än bensin och diesel.

Källa: Energimyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.