Dagböckerna hjälpte Elisabeth efter den svåra bilolyckan

Uppdaterad
Publicerad

Efter en bilolycka låg Elisabeth Johansson nedsövd i flera veckor och minns ingenting, men med hjälp av vårdpersonalens dagboksanteckningar har hon ändå kunnat bearbeta olyckan.

Dagboksanteckningar skrivna av vårdpersonal vid vård av svårt sjuka har funnits sedan början av 90-talet och forskning visar att det fungerar som en hjälp för patienterna.

Minns ingenting

Hösten 2016 var Elisabeth Johansson Hallin med om en svårt bilolycka. Hon och hennes dåvarande pojkvän kolliderade med en älg. Hon fick svåra skallskador och låg nedsövd i tre veckor.

Val 2018 – #dinröst

– Jag minns ingenting från olyckan annat än att vi var på väg till Ikea, säger Elisabeth Johansson.

Efter att hon väckts hjälpte dagboksanteckningar gjorda av vårdpersonal och anhöriga henne att bearbeta olyckan:

– Att få veta hur illa det var och se hur bra det har blivit har varit jättevärdefullt för mig. 

Nära döden

Bruket av dagböcker inom vården är inget nytt, det har använts inom svensk sjukvård sedan början av 90-talet och är mer eller mindre obligatoriskt för patienter som varit med om svåra olyckor eller sjukdomar.

I dag har Elisabeth nästan inga men efter olyckan och fortfarande återvänder hon till anteckningarna för att få en bättre för förståelsen av det som drabbade henne.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet