Boden, som har satsat kraftigt på etableringen av H2 Green Steel, har ökat sina låneskulder från 88 miljoner till 580 miljoner under 2017-2021.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), tycker att kommunerna bär för stor del av risktagandet.

Och skuldbergen växer. Enligt SKR:s beräkningar kommer Boden behöva investera runt 5 miljarder till följd av etableringen.

För sent att dra i handbromsen

Wallenskog menar att Boden har passerat punkten där det går att bromsa.

– Man kan inte avbryta ett så stort projekt halvvägs. Nu måste man verkligen gå hela vägen och det är klart att det är ett dilemma för en liten kommun, säger hon.

Invånarna kan få ta smällen

Om inflyttningen inte blir som förväntat riskerar invånarna att få betala notan.

– Utan inflyttning får man inte långsiktiga intäkter som motsvarar kostnaderna. Blir det stora lånekostnader måste man fundera på om man kan dra ner på, eller effektivisera någon verksamhet. Annars måste man höja skatten.

Staten borde ta ansvar

Enligt chefsekonomen är det staten som tjänar mest på etableringarna – och därför anser hon att staten borde ta ett större ansvar.

– Från företagen får staten skatt på bolagsvinster, momsintäkter och arbetsgivaravgifter så de har en hel del att hämta här. Jag tycker att det är rimligt att staten stöttar kommunerna på olika sätt.

I klippet hör du mer om Bodens skuldberg.