Det var 2016 som man för första gången upptäckte permanenta grupper av taigafästingen på öar och halvöar i Bottenviken. Nu kan samma forskare visa att en ovanligt hög andel av dessa fästingar är infekterade av borrelia, varav vissa har de borreliabakterier som kan orsaka Lyme neuroborrelios, som kan ge mycket besvärliga symtom.
Dessutom kan taigafästingen sprida en farligare variant av en helt annan sjukdom, TBE (fästingburen hjärnhinneinflammation), jämfört med den ”vanliga” fästingen.
– På vissa öar i Bottenviken är den här fästingarten väldigt vanlig, säger Thomas Jaenson, professor emeritus i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet, till TT.
Över hälften är smittbärare
Tillsammans med forskarkollegan Peter Wilhelmsson vid Linköpings universitet har han analyserat 262 taigafästingar med avseende på borrelia.
Resultatet, som de redovisar i Läkartidningen, visar att 56 procent av fästingarna var infekterade med borrelia. Det innebär en betydligt högre andel än de cirka 36 procent av den vanliga fästingen som bär på borreliabakterier.
Fästingarna var infekterade med flera olika sorters borrelia, som kan orsaka olika typer av sjukdomen. En av fästingarna, en hona, var dessutom infekterad av fläckfeberbakterien Rickettsia helvetica.
Sprids med gäss
Forskarna tror att fästingarna fått fäste i den norrländska skärgården med hjälp av fåglar.
– Vi misstänker att det är gäss som är blodvärdar till taigafästingen. Gässen häckar från april till juni på de här öarna och det är då den här fästingen är aktiv där, säger Thomas Jaenson.
Bland de vanliga fästingarna är det oftast nymferna som suger blod från människor, medan det oftast är vuxna honor som gör det hos taigafästingen.
Fakta om fästingar
Fästingarna tillhör klassen spindeldjur. De omfattar 900 beskrivna arter inom tre familjer. De finns över hela världen, rikligast i tropikerna. I Sverige har hittills 20 arter påträffats.
De flesta fästingar genomgår tre stadier: larv, nymf och vuxen. Larver och nymfer behöver suga blod för att kunna utvecklas till nästa stadium. De vuxna honorna måste ha en blodmåltid för att kunna lägga ägg. Däremot behöver inte de vuxna hannarna blod.
Vid fästingbett kan sjukdomar överföras, exempelvis TBE, borrelia och fästingfeber. TBE är en virussjukdom som kan orsaka en inflammation i hjärnan och på hjärnhinnorna. I varmare länder kan fästingarna överföra fläcktyfus.
Källa: 1177.se och ne.se (Nationalencyklopedin)