Mikael Siikavuopio är medlem i ett av jaktlagen. Han visar kartan över tidigare jaktmark och en annan där man ser samebyns förslag till nytt område.

– Halva området försvinner.  Det är mycket kalfjäll det som blir kvar och den jaktbara marken är inte så mycket, säger Mikael Siikavuopio. Det är mycket torra marker och där är det inte direkt älgbärande mark. Utan det är de här våtmarkerna som är älgmarker.

Men jakthandläggaren på Länsstyrelsen tycker inte jägarna ska vara oroliga.

– Det är samebyns önskan om hur områdena ska se ut som de har ritat på en karta i samband med ett möte hos oss, säger Nicklas Tuorda, jakthandläggare. Vi har vi inte överhuvudtaget kollat på vilken typ av mark det är. Meningen är inte att någon ska tappa sin jakt och det kan inte vara så att vi minskar områdena och gör områdena till ojaktbara så att man i praktiken tappar jakten. Det är inte det som är tanken från Länsstyrelsens sida.

Vill minska området

De fem jaktlagen jagar på ett stort område i närheten av Karesuando. Området sträcker sig enligt Länsstyrelsen över 8000 till 10000 hektar. (100 kvadratkilometer, reds anm) 

Jaktlagen lyder under så kallad upplåtelsejakt. Könkämä sameby jagar också där. Förra året hade samebyn en tilldelning på 50 vuxna och 50 kalvar. Jaktlagen hade 28 + 28 tillsammans.

Samebyn anser att jaktlagen stör deras  älgjakt och har därför bett Länsstyrelsen om att få minska området där jaktlagen får jaga.

Ny fråga

Nicklas Tuorda säger att ärendet är en ny fråga för Länsstyrelsen som de inte stött på förut och att det är ett komplext ärende.

– Vi har skickat ut ärendet på remiss till de berörda parterna och vi har haft möte med parterna, och nu får vi ta det här ärendet vidare.

Jägarna har delgivits en karta med samebyns förslag och har ombetts att svara till Länsstyrelsen. Det är den kartan Mikael Siikavuopio visar oss.

– Jag har förståelse för samebyn för visst är det ekonomi i det hela så är det.  Älgstammen har blivit större och det finns pengar, säger Mikael Siikavuopio,  men samtidigt,  vi är ju också en form av urfolk vi har bott och levt där i alla tider och vi har ju samverkat med samerna.

Mikael Siikavuopio säger sig nästan känna sig som ett urfolk själv och att hans släkt levt i området i 300-400 år och han har inte upplevt att det varit trångt i jaktområdet. 

– Plats borde det finnas, det är ett stort område, det är 2 x 3 mil, säger Mikael Siikavuopio.

Kritik mot handläggning

Jägareförbundet är kritiska till Länsstyrelsens handläggning och de det kallar brist på dialog.

– Det tog några månader att få ett möte med länsstyrelsens handläggare för att diskutera sakfrågan, säger Terje Raattamaa, Jägareförbundet. Det har inte inneburit någon tydlig utgång i ärendet. Alla jägare är lika oroliga för framtiden fortfarande.

Terje Raattamaa, Jägareförbundet tror att denna begäran kan komma att följas av fler strider om jaktmarker.

– Det här är ju en del av den upplåtelsemark ovan odlingsgränsen som finns, säger Terje Raattamaa, det kan vara början till ett stort problem.

Svårt med grannsämjan

– Att handlägga ärenden utan dialog skapar konflikter i förlängningen, säger Terje Raattamaa.

– Min stuggranne tillhör ju samebyn, och det blir ju lite som att ha en elefant i rummet, säger Mikael Siikavuopio.

Jakthandläggare Nicklas Tuorda säger till SVT Nyheter Norrbotten att ambitionen är att besked i frågan ska komma innan höstens jakt.

Könkämä sameby vill inte kommentera ärendet innan Länsstyrelsens beslut har meddelats.