Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ronny Andersson, huvudskyddsombud på Johannisbergs ungdomsvårdsanstalt i Kalix, berättar hur tufft det kan vara att arbeta på anstalten. Foto: Jonathan Ferm/SVT

Personalen på Johannisberg känner sig maktlösa – ungdomarna är grovt kriminella och aggressiva

Publicerad

– En del av ungdomarna här är barn som är våldsamma och vana med djungelns lag, säger SEKO, fackets huvudskyddsombud Ronny Andersson på Johannisbergs ungdomsvårdsanstalt i Kalix.

Enligt honom hör de kriminella ungdomarna hemma hos Kriminalvården som är vana vid och kan hantera grova brottslingar. Men om man ska skicka väldigt unga till fängelser krävs det en lagändring.

– Vårt klientel har förändrats under åren. För 25 år sedan var de intagna pojkarna ofta missbrukare och kunde ha gjort mindre brott. I dag är de en helt annan typ. De är hänsynslösa och de har mycket större våldskapital och en del har gjort sig skyldiga till mycket grova brott såsom rån och mord, berättar Ronny Andersson.

Rymningar och fritagningsförsök

Han tycker att våldet i Johannisberg har eskalerat och att det har inträffat för mycket allvarliga rymningsförsök och påhopp på personalen. Det senaste rymningsförsöket skedde för bara en drygt vecka sedan. För en månad sedan var det ett fritagningsförsök på anstalten.

Enligt Ronny Andersson är det vanligt att när någon av de intagna pojkarna gör en planerad aktion mot personalen så ser de till att vara ensamma med en behandlingsassistent som de lurat bort.

– Vi blir bortlurade och bortfintade och då kan assistenterna hamna ensamma med de intagna, berätta Ronny Andersson.

”Vi är totalt oskyddade”

Eftersom de intagna är så unga är det väldigt hårt reglerat hur personalen ska hantera pojkar när våldsamheter sker.

– Vi är totalt oskyddade. Ingen pepparspray, inga hjälpmedel. Vi använder en icke-våldsmetod som heter ”No power, no lose” men det hjälper inte alltid, berättar han.

– När det är en farlig situation måste vi sätta oss själva i säkerhet.

Varför har situationen förvärrats de senaste åren?

Det är samhället i stort. Många kommer från storstadsområden där respektlösheten gentemot myndigheter är stor. Snabba pengar genom drog- och vapenhandell lockar och det är lätt att rekrytera ungdomar till kriminalitet, förklarar Ronny Andersson.

NPNL – No Power No Lose:

Visa
  • NPNL är ett program för konflikthantering och är framtaget för personal som arbetar direkt med klienter och ungdomar. Att exponeras för hot och våld kan leda till rädsla och stress vilket påverkar såväl arbetsmiljön för SiS personal som vårdmiljön för de som är placerade på SiS. 
  • Programmet ger personalen kunskap om, och träning i, att hantera konfliktfyllda situationer.
  • Det omfattar också en grundläggande orientering i affekt- och konfliktteori, att upptäcka tidiga tecken på våld, verbal nedtrappning i konfliktsituationer samt träning i att agera säkert.
  • Programmet lär också ut fysiska tekniker för att på ett tryggt och säkert sätt förflytta ungdomar och klienter vid våldsamt beteende.

Källa: Statens institutionsstyrelse (Sis)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sluten ungdomsvård i Norrbotten

Mer i ämnet