-Mycket tyder på att bidraget endast har haft begränsad påverkan på såväl förädlingsgrad som utveckling av näringslivet i regionerna, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.

Oklara effekter

Transportbidraget infördes 1971 för att kompensera för kostnadsnackdelar som drabbar företag i de fyra nordligaste länen. Utbetalningarna har under lång tid uppgått till cirka 350- 450 miljoner kronor om året.

Riksrevisionen menar att det inte går att avgöra om bidragen motsvarar företagens ökade transportkostnader på grund av geografiskt läge.

Och utifrån det klimatmål som riksdagen har beslutat om och OECD:s rekommendationer borde bidragets påverkan på klimatet ha bedömts. Detta har aldrig gjorts.

-Det har under årens lopp kommit ett antal signaler om att transportbidraget är ineffektivt utformat och i värsta fall kontraproduktivt när det gäller klimatpolitiken. Regeringen borde ha skaffat sig bättre underlag, säger riksrevisorn Helena Lindberg.

Översyn krävs

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att genomföra en grundlig översyn av transportbidragets utformning. Tillväxtverket rekommenderas att samla in information för att kunna bedöma bidragets klimatpåverkande effekter.