I Örebro kommun pågår redan ett pilotprojekt tillsammans med Centrum mot våld i nära relationer där en modell tagits fram för förbättra samverkan mellan myndigheterna. Forskarna hoppas nu kunna använda metoderna i samtliga kommuner i Örebro, Värmland och Dalarna.

– När projektet är slut ska polis och socialtjänst vara mycket bättre på att samverka vid ärenden när det gäller stalkning och våld i nära relation, så att de utsatta får det bättre, säger Susanne Strand.

”Finns i vår vardag”

Förra året anmäldes runt 16 000 misshandelsbrott i landet där den misstänkte har en nära relation med offret. En undersökning från Brottsförebyggande rådet visar också att en fjärdedel av kvinnorna och nästan en sjättedel av männen svarat att de någon gång i livet blivit utsatta för våld i sina relationer.

– Det är ett väldigt stort samhällsproblem. Det finns i vår vardag, men vi ser det inte. Vi kan ha grannar, medarbetare, vänner även släktingar som blir utsatta utan att vi vet om det, säger Susanne Strand.  

Idag finns brister när polis och socialtjänst ska samverka vid den här typen av brott, menar hon. Runt exempelvis skyddade boenden eller larmpaket, uppstår svårigheter eftersom myndigheterna inte alltid är överens om till exempel vilka risker som finns runt den brottsdrabbade.

– Oftast bygger god samverkan på personer och individer, bristen är att organisationen inte har en tydlig struktur kring hur det här ska gå till, säger Strand.

Skillnader mellan glesbygd och storstad

Hon menar även att det finns skillnader mellan glesbygd och storstad eftersom förutsättningarna ser olika ut.

– Verktygslådan är mindre i glesbygden. Ett skyddat boende där blir jättesvårt eftersom utsatta ofta måste omlokaliseras till en ort långt därifrån. De kan inte gå till sina arbeten och barnen kan inte fortsätta fritidsaktiviteter.

Projektet ska pågå i sex år och pengarna kommer från det statliga forskningsrådet Forte.