Överläkare Dhafir Hanoon utför flera sorters ingrepp för att rekonstruera ett bröst. Här förbereder man för att ta muskler och fett från ryggen. Foto: SVT

Kirurgens råd till bröstcancerdrabbade: ”Diskutera med läkare innan du bestämmer dig”

Uppdaterad
Publicerad

För många är inte tanken på att rekonstruera ett bröst det första som dyker upp när man har fått ett cancerbesked. Men kirurger som SVT Örebro pratat med vill ändå att fler ska undersöka de möjligheter som finns – innan man bestämmer sig. Och då kan man behöva titta utanför det egna sjukhuset.

Varje år får 9 000 kvinnor besked om att de drabbats av bröstcancert. 40 procent av dem, ungefär 3 600 personer, får operera bort hela eller delar av ett bröst.

Det är inte alla som orkar med att just då tänka på om man vill göra en bröstrekonstruktion menar Dhafir Hanoon som är överläkare på Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ). Men med tiden börjar många fundera.

– Börja med en diskussion, säger han. Du behöver inte bestämma dig på en gång men se till att du får prata med någon som kan berätta om vad just du har för möjligheter.

Olika regioner – olika ingrepp

Men möjligheterna handlar också om vilka ingrepp som faktiskt utförs i en region. I dag är så kallad direkt- eller primärrekonstruktion, då man rekonstruerar bröstet samtidigt som cancern opereras, fortfarande ovanligt i Örebro.

Medan 34 procent av de bröstcanceroperade patienterna i Stockholm under 2019 gjorde en direktrekonstruktion var siffran i region Örebro noll.

Fyra örebropatienter eller fyra procent genomgick ändå ingreppet under 2019, men då utanför regionen.

Har rätt att blir remitterad

Enligt Irma Fredriksson, överläkare i kirurgi och registerhållare för Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer ska alla bröstcancerpatienter informeras om primärrekonstruktion oavsett region.

”Kan man inte få det ingreppet där man bor har man rätt att bli remitterad.” skriver hon i ett mejl till SVT Örebro.

Chatt: Ställ din fråga till bröstcancerföreningen

Hej och tack för de frågor som kommit in under förmiddagen. Vi kommer nu att avsluta chatten. Lena Lundqvist hälsar att det går jättebra att vända sig till föreningen Hilda om nya frågor dyker upp.

Tack för visat intresse. Hela vår rapportering kring ämnet går att nå på vår sajt.

Maria • Hej, jag har högre risk för bröstcancer på grund av ärftlighet och har möjlighet att operera bort brösten preventivt. Vad tycker du jag ska tänka på inför att ta ett sådant beslut?

Lena Lundqvist svarar:

Detta är en fråga som du måste diskutera med din läkare. Inte bara en gång utan flera gånger eftersom det är ett svårt beslut att ta. Du måste bearbeta frågan från olika vinklar och det är bara du själv som kan komma fram till vad som känns bäst för dig.

Vi har några unga kvinnor i föreningen i din situation som valt att ta bort brösten och ersätta med rekonstruktioner på grund av att ett eventuellt cancerbesked är för svårt att leva med.

Vill du prata med någon som ställts inför samma svåra val så kan föreningen Hilda förmedla en kontakt.

Ingen ska behöva vara ensam med sin bröstcancer!

L • Hur ofta ska man känna på brösten? Och hur vet man om något är fel?

Lena Lundqvist svarar:

Självundersökningen är viktig! Som ung kvinna ska du lära känna dina bröst och vilka knölar som finns i dem. Bästa tiden att undersöka dem är veckan efter mens då brösten är som mjukast. En bra idé är att ladda ner appen "Klämdagen" där du automatiskt får en påminnelse en gång i månaden. Du bestämmer själv datum. I appen får du också lära dig hur du ska göra.

De flesta som börjar känna på sina bröst tycker att det är jättekonstigt med alla knölar och blir oroliga. Men är du ung så ge dig själv tid att lära känna brösten. Många knölar är naturliga och finns alltid där.

Känner du till dina knölar i dina bröst är det lättare att upptäcka om det dyker upp en ny. Den bör i så fall undersökas av sjukvården.

Självundersökning är ett bra komplement till mammografi eftersom den inte är hundraprocentig.

Kimmi • Hej! Kan en bröstcancer sprida sig och ge upphov till t.ex. en lungcancer?

Lena Lundqvist svarar:

Spridning efter bröstcancer kan ske till lungorna men är mindre förekommande än de vanligaste spridningsområdena skelett, hjärna och lever. Risken för spridning till lungorna är större för kvinnor som fått strålning och är rökare.

henrik, 29 • jag tyckte det var jättesvårt när mamma fick bröstcancer för två år sedan, att veta hur "engagerad" jag skulle va som anhörig. det var ju verkligen (och är ju fortfarande) hennes egen fight så att säga, samtidigt vill jag inget annat hellre än att vara ett stöd.

hur tycker du att jag som anhörig ska tänka kring detta? hur är jag bäst stöd för mamma?

Lena Lundqvist svarar:

Det beror väldigt mycket på hur din mamma är och hur hon vill prata om sjukdomen. Jag tycker du förklarar för din mamma att du behöver få veta. Jag föreslår du ställer dina frågor till henne och talar om att du vill vara ett stöd under sjukdomstiden.

Du kan exempelvis fråga om du får följa med under sjukdomsbesöken eller bara ta långa promenader med henne och prata.

Du skriver att det är hennes egen fight men är det verkligen det? Alla i familjen blir berörda när någon drabbas av cancer. Din mamma kanske vill skydda dig genom att inte prata om sjukdomen men effekten kan bli tvärtom. Du blir orolig och får många frågor inom dig.

Jag märkte själv när jag blev sjuk att öppenheten skapade förtroende från båda håll.

Annette • Har gjort mastektomi på vänster sida för tre år sedan. Jag har blivit erbjuden en rekonstruktion med tekniken att ta ryggmuskeln och dra fram den. Det som gör mig väldigt tveksam är vad som händer med styrkan i ryggen. Finns det någon forskning om vilka men man får i ryggen, svaghet, värk mm

Lena Lundqvist svarar:

Det pågår forskning men jag själv har inte sett något färdigt publicerat resultat. Men vi är många i föreningen Hilda som gjort rygglambå och återfått full styrka.

Jag har själv gjort det. Det enda jag känt är att om jag simmar långt så blir jag trött i ryggmuskeln. Inga övriga men.

Från och med nu går det att chatta med bröstcancerföreningen Hildas ordförande, Lena Lundqvist, om bröstcancer och bröstrekonstruktion.

Välkomna!

Mer om bröstrekonstruktion

  • Rekonstruktionen av bröstet kan påbörjas samtidigt som bröstcancern opereras bort (direktrekonstruktion) eller utföras vid ett senare tillfälle (senrekonstruktion)
  • Ett rekonstruerat bröst liknar inte alltid det ursprungliga bröstet, vilket innebär att man ibland opererar även det friska bröstet för att få en bättre symmetri
  • Det kan krävas flera operationer och i genomsnitt tar det cirka ett och ett halvt år, inklusive tatuering av bröstvårta, innan rekonstruktionen är helt klar
  • Rekonstruktion av bröstvårta och vårtgård görs oftast vid ett separat tillfälle
  • Senrekonstruktionen kan oftast påbörjas ett år efter avslutad behandling
  • Vid rekonstruktion kan man antingen använda sig av implantat som innehåller silikon och/eller koksalt, vävnadsmatrix som kommer från djur eller kroppens egna vävnader som muskel, fett och hud

Källa: Cancercentrum

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Cancervård Örebro

Mer i ämnet