Den 46-årige nätpedofilen utnyttjade ett 20-tal unga flickor och bidrog bland annat till att 13-åriga Linn i Kumla tog livet av sig. Om en månad kommer han att släppas fri efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff trots att kriminalvården säger att det finns risk för att han återfaller i brott.

Fram till nyligen har mannen inte heller fått gå på någon obevakad permission på grund av återfallsrisken.

Sexuellt avvikande intressen

I sina beslut skriver kriminalvården att han har ett impulsstyrt beteende, sexuellt avvikande intressen och en sexuell upptagenhet.

Samtidigt konstaterar Kriminalvården att om han under en längre tid skulle få tillgång till en dator ökar risken för ny brottslighet.

– Det är ett slag i ansiktet mot oss anhöriga. Han har drivit ett barn i döden och det var mitt barn. Och han har förstört så många andra unga flickors liv och jag förstår inte varför de ska komma så lätt undan. Det ska vara hårdare straff, säger Linns mamma.

Inte tillräckligt för frigivning

Kriminalvården vill inte kommentera enskilda fall men myndigheten bedömer de intagnas återfallsrisk i samband med att de ansöker om permissioner.

Men även om deras bedömning visar att den intagne är farlig för samhället och kan komma att begå nya brott så är inte det tillräckligt för att hindra en intagen från att bli villkorligt frigiven.

– Det beror på att kriminalvården har olika regelverk att förhålla sig till, säger Elisabeth Lager som är verksjurist på kriminalvården. När det gäller villkorlig frigivning så framgår det av brottsbalken att en person som har tidsbegränsat straff ska friges efter två tredjedelar om det inte finns särskillda skäl och med det avses om personen misskött sig under verkställigheten.

Är det ett bra system?

– Det är en politisk fråga om man vill ha ett system med villkorlig frigivning i Sverige och det har vi haft i några år, säger Elisabet Lager.