Ann-Christine Ruuth blev sig själv 2010 och nu föreläser hon om transpersoner, kön och heteronormen i samhället. Foto: Lina Alriksson

Prästen Åke blev Ann-Christine – då blev det tyst i kyrkan

Uppdaterad
Publicerad

När Ann-Christine berättade för sin bror att hon inte längre var Åke, utan Ann-Christine, fick hon till svar ”Jag förstår inte”.

– Bra, då är vi två, sa jag. Jag förstår inte heller, men vi måste inte förstå, säger hon.

Ikväll föreläser hon på Pride i Örebro.

Åke hade många och långa samtal med sin gud. Skulle han verkligen bli präst? Var det rätt väg att gå? Det fanns ju så mycket annat intressant att göra också. Men till slut kom insikten. Det kändes rätt, och 1978 tog han till slut steget.

Många år efter prästvigningen förändrades Åkes liv. 2010 kom hon ut som transexuell och tog namnet Ann-Christine.

Pride Örebro

– ”Att komma ut”, det är ett så lustigt uttryck. Jag blev mig själv. Det kom som en chock för många, berättar Ann-Christine Ruuth.

Hon arbetar inte längre som präst, men hoppar in då och då om hon får frågan. Det har inte alltid varit enkelt att vara både präst och transperson. Efter att chocken lagt sig hos kollegorna har de stöttat henne, men från Svenska kyrkan som samfund har det varit tyst.

– Tystnad i sig kan vara väldigt svårtolkad. Är den fientlig, likgiltig, respektfull? Vad står den för? Många gånger hade det känts bättre om till exempel mina kollegor bara hade lyft luren och frågat, bett mig berätta, men det var det nästan ingen som gjorde. 

Kyrkan behöver ta ställning

En sak är klar: transpersoners vardag är fortfarande kantad av våld, hot och hat. Varannan har upplevt kränkande behandling de senaste tre månaderna. En av fem har utsatts för fysiskt våld, en av tre för psykiskt våld. Var tredje har det senaste året allvarligt övervägt att ta sitt liv.

– Det händer här och nu, i Sverige. Vi tror att demokrati och mänskliga rättigheter är en självklarhet, men vi måste förstå att det här är något vi måste slåss för i varje generation. Det blir allt tuffare för hbtq-personer i hela världen, i många länder är det livsfarligt. Vi har en viss frihet i Sverige och då måste vi stå upp för alla som inte kan det.

Ann-Christine Ruuth. Foto: Lina Alriksson

Där, anser Ann-Christine, har även Svenska kyrkan en viktig roll och stor möjlighet att påverka.

– Många vänder sig till kyrkan, oavsett om man är medlem eller inte, troende eller inte. Man ser till vilka värderingar kyrkan har, så vad kyrkan tycker är jätteviktigt.

– När det gäller homosexuella har kyrkan varit tydlig med att de har en självklar plats. Alla håller inte med, men kyrkan som samfund är tydligt. Flera präster och även biskopar har kommit ut som homosexuella och det är fantastiskt. Vad gäller transpersoner har kyrkan ännu inte sagt ett jota, inte en stavelse.

Tystnaden skapar rum för hat

När kyrkan står tyst menar hon att det skapar ett spelrum för alla möjliga åsikter och ett större utrymme för hot, hat och okunskap.

– Vi lever fortfarande i ett heteronormativt samhälle. Föreställningen är att par består av män och kvinnor och familjer av mamma, pappa och barn. Det är den bilden som hela tiden visas för oss i film, reklam – ja överallt. Men mångfalden är större än så. Det finns oändligt många sätt att vara människa på. Det här måste kyrkan vara tydligare med.

– Det finns otroligt många präster, andra medarbetare och kristna som är väl medvetna om hur samhället faktiskt ser ut. Jag har mött väldigt lite motstånd av andra kristna, men kyrkan som samfund är som sagt tyst.

Pride berör alla

Heteronormen, fördomar om transpersoner och synen på kön är bara några av de samtalsämnen som Ann-Christine tar upp under de föreläsningar hon numera håller över hela landet. Vad innebär det att vara kvinna eller man? Hur förhåller vi oss till de föreställningar som finns?

Ann-Christine är säker på sin sak: Alla berörs av de här frågorna, inte bara vissa grupper. Därför är Pride viktigt.

– Man kanske ser sig själv som hetero och funderar över hur man berörs av Pride. Men alla har någon i sin närhet som är direkt berörd; familj, grannar, arbetskamrater. Vill man att alla ska ha möjlighet att leva som den man är? Då är det viktigt att markera det.

Att politiker, organisationer och föreningar går med i Prideparaden är jättebra, tycker Ann-Christine.

– Men det är inte en parad som avgör hur öppet det är på jobbet. Den kunskapen måste också omsättas i vardagen.

Ser sig inte som en förebild

När en dokumentärfilm härom året visades om Ann-Christine hörde inte bara hbtq-personer av sig, utan även många andra som berördes. Att hon skulle vara någon form av förebild vill hon däremot inte hålla med om.

– Förebild? Nej, usch, det värjer jag mig emot, skrattar hon.

– Hur ska man leva upp till det? I så fall är det nog bättre att inte veta om det.

Vill skapa samtal och väcka känslor

I kväll föreläser hon i S:t Nikolai kyrka i Örebro, inbjuden av Svenska kyrkan under Pride. Hon hoppas att många kommer för att delta i samtalet.

– ”Föreläsning” låter så tråkigt. Jag vill att folk frågar, säger emot och inte bara sitter tysta. Jag vill få igång tänkandet och hoppas kunna röra upp lite känslor.

– Och man behöver inte förstå. Man kan bara säga att så här ser världen ut och sedan låta folk leva som de är. Vi har bara det här livet och då ska vi leva så fullt vi bara kan, utan att skada varandra. Och då måste vi alla hjälpas åt. Ingen är en isolerad ö.

Starkare stöd bland kvinnor

Ann-Christines publik brukar bestå av främst kvinnor.

– Kvinnor har alltid fått kämpa för att få vara sig själva, det har inte män på samma sätt. Kvinnor har fått kämpa för rösträtt, rätt till utbildning, rätten att arbeta med det man vill. Det finns en lång rad områden där kvinnor har fått stå tillbaka, osynliggjorda och ifrågasatta.

Inför kvällen har hon därför en speciell hälsning till alla män där ute:

– Utmana mansrollen och kom hit!

Några viktiga begrepp

Cisperson

En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Cis är latin för ”på samma sida”.

Hbtq

Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer. Första gången som förkortningen hbt förkom i tryck var i RFSL:s tidning KomUt år 2000. Syftet var att bredda tidigare använda uttryck som homo, bög och gay.

Heteronormativitet

Det system av normer som påverkar vår förståelse av kön och sexualitet. Enligt heteronormen är människor antingen tjej/kvinna eller kille/man och ingenting annat. Tjejer/kvinnor förväntas vara feminina och killar/män förväntas vara maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella. Alla påverkas av normerna, oavsett om man följer dem eller inte. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Att bryta mot heteronormen kan resultera i bestraffning i form av allt från tystnad till våld. (Se även tvåkönsnormen)

Transperson

En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln. Att vara transperson kan också innebära att inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifierar sig som transperson. Ordet trans är latin för ”överskridande”. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

Transsexuell

Transsexuell, eller transsexualism, är en medicinsk diagnos som i Sverige idag är en förutsättning för att få tillgång till nytt juridiskt kön och underlivskirurgi.

En person kan bara få diagnosen transsexuell under eget medgivande. Utöver tillgång till underlivskirurgi och nytt juridiskt kön får personer tillgång till andra delar av den könsbekräftande vården så som exempelvis hormonbehandling, överkroppskirurgi och rösttträning. Denna process för att förändra kroppen brukar kallas transition.

Att vara transsexuell har inget med en persons sexuella läggning att göra. Som transsexuell kan en vara hetero, bi, pan, asexuell, homo eller något annat.

Källa: RFSL

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Pride Örebro

Mer i ämnet