Mokhtar Bennis är gymnasie- och vuxenutbildningschef i Örebro kommun och han har fått en hel del samtal från både lärare och elever på Riksgymnasiet i Örebro efter att nyheten om de tio miljonerna släpptes. Pehrson (L) lyfte då vikten av få ut välutbildade elever på arbetsmarknaden.
– Vi kommer försöka göra det solklart och skicka mejl, där vi förklarar vem som ska få de här pengarna. Begreppet Riksgymnasiet omfattar flera enheter så det finns risk att det blir förvirring, säger Mokhtar Bennis.
Riksgymnasiet i Örebro står på flera ben. Den största gruppen riktar sig till elever som är döva eller hörselskadade. Där går det cirka 250 elever från hela landet. Utbildningen riktar sig också till elever med en kombinerad syn- och hörselnedsättning eller har en viss typ av språkstörning.
Kraftig ökning av elever
Men det är alltså den anpassade gymnasieskolan för döva och hörselskadade som får pengarna. Eleverna har både en intellektuell funktionsnedsättning och en hörselnedsättning eller dövhet. Söktrycket har ökat på senare tid och behovet av pengar är stort.
– Vi har gått från 33 elever till 49 på det här läsåret så det finns många hål att fylla med de här pengarna. säger Maria Hjertqvist, rektor på anpassad gymnasieskola för döva och hörselskadade.
Hade kunnat vara tydligare
Johan Pehrson (L) svarar i en skriftlig kommentar till SVT Örebro att han hade kunnat vara tydligare med att det är den anpassade delen av gymnasieskolan som får pengarna, det som tidigare hette gymnasiesärskola.
I klippet hör du Johan Pehrson (L) berätta om satsningen i samband med onsdagens presskonferens.
