Det har snart gått en vecka sedan en polisman i Örebro skrev ett inlägg i sociala medier där han bland annat pekade ut invandrare som de som begår flest brott.
I sociala medier och via mejl har vi fått många frågor och påståenden riktade mot vår rapportering. Här har vi samlat svar på några av de mest förekommande.
Är det invandrare som begår flest brott?
Svar: Det stämmer att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade i brottsstatistik.
Däremot är det inte samma sak som att man är kriminell för att man talar ett ett annat språk och kommer från ett annat land.
Enligt flera studier bottnar kriminaliteten i problemen att integrera nyanlända i samhället och att arbetslösheten är mycket stor för utlandsfödda – något man känt till länge efter mer än 40 års forskning.
Läs mer: Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet (Brå)
Men om man nu har vetat om det så länge, varför gör man inget åt det?
Svar: Det har funnits och pågår många projekt både i Örebro och i hela landet för att förbättra integrationen – men det är svårt.
I Örebro kommun finns till exempel Partnerskap Vivalla, Det Interreligiösa- och interkulturella rådet, Människan bakom uniformen, Linje 14, Get Ready, Mentor.
För att förbättra integrationen och snabbt få ut nyanlända i arbete har regeringen bland annat inrättat Snabbspår och förbättrat möjligheterna till utbildning. Likaså har man avsatt extra pengar till idrotten och lagstiftat om att alla kommuner ska ta emot nyanlända för bosättning.
De stora utmaningarna kvarstår dock och de handlar om att fler måste ut i jobb och att många invandrare blir segregerade när de hamnar i samma bostadsområden.
(Källa: Örebro kommun, Regeringen)
Läs mer: Årsredovisning Länsstyrelsen i Örebro 2017
Får man namnge vem som helst och hur som helst?
Svar: På SVT har vi regler för hur och när vi namnpublicerar.
Vi tar inte bara hänsyn när någon är misstanke för brott, vi är också försiktiga med att publicera de som till exempel blivit utsatta för brott eller bevittnat traumatiska händelser.
Enligt våra interna riktlinjer ska vi noga överväga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Vi ska avstå om inte ett ”uppenbart allmänintresse kräver att namn anges”.
Vi tar bland annat hänsyn till frågan om personen är dömd, finns det anhöriga som kan beröras, är det verkligen viktigt att veta?
När det gäller brottsoffer eller vittnen måste vi ta hänsyn till om de är i chock, om de förstår vad det innebär att de uttalar sig i media osv.
Den som tycker att vi på SVT inte sköter vårt åtagande gentemot en annan person kan anmäla det till Granskningsnämnden.
Den som själv tycker att hen blivit ”uthängd” kan anmäla det till Granskningsnämnden och/eller Justitiekanslern.
Läs mer: Publiceringsregler för SVT
Gäller inte yttrandefriheten? Man får väl säga vad man vill!
Svar: Nej det får man faktiskt inte.
Man måste skilja på åsiktsfrihet och yttrandefrihet.
Åsiktsfriheten är obegränsad, medan rätten att fritt uttrycka sin mening kan begränsas och måste utövas under särskilt ansvar, exempelvis av hänsyn till andras fri- och rättigheter.
Det fria ordet kan orsaka skada, till exempel genom att upplevas som kränkande, hetsa till diskriminering eller våldshandlingar, eller genom att röja uppgifter som får negativa konsekvenser antingen för enskilda eller för samhället som helhet. Yttrandefriheten har med andra ord vissa gränser. Läs mer: Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
Vad kostar invandringen egentligen?
Svar: Ungefär lika mycket som utlandsbiståndet – 50 miljarder – eller en procent av BNP.
Joakim Ruist, forskare vid Institutionen för nationalekonomi med statistik på Göteborgs universitet har gjort den första studien i vad invandrare kostar i Sverige.
– Om man räknar med alla, oavsett om de kom förra året eller för 20 år sedan, så kan man i grova drag säga att kostnaden är 50 miljarder, netto. Det är något mer än det vi betalar i utlandsbistånd som också går ut på att hjälpa människor. En annan jämförelse är att det motsvarar 1 procent av BNP.
– Det som kostar är bland annat socialbidrag. Eftersom många saknar inkomst blir också skatteintäkterna lägre. Å andra sidan kostar inte pensionerna lika mycket.
Läs mer: Joakim Ruist studie
Ökar antalet brott lavinartat?
Svar: Nej brottsligheten ökar inte lavinartat
I den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet gör svarar drygt 12 000 personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Med hjälp av undersökningen kan man studera brottsutvecklingen utan att vara beroende av att brotten anmäls till Polisen.
Lisa Wallin på Brå konstaterar att det under de senaste åren har kurvorna både gått lite uppåt och lite nedåt.
– Det går definitivt inte att se någon eskalering, säger hon, det har handlat om små förändringar.