Flera av kandidaterna som ställer upp i höstens val är sedan tidigare dömda för brott. Bland domarna finns grov misshandel, försök till mordbrand, narkotikabrott men även många trafikförseelser.

Av de etablerade partierna är det Sverigedemokraterna och Moderaterna som sticker ut. Var femte Sverigedemokrat är dömd för brott och var tionde moderat.

– Vid grova brott och brott som gör att man kan ifrågasätta förtroendet för personen anser jag att man inte kan ha kvar sina uppdrag, säger Anders Åhrlin som är distriktsorförande för Moderaterna i Örebro län.

Kräver intyg

Flera partier kräver att kandidaterna intygar att de inte har dömts för brott och att de lovar att avsäga sig politiska uppdrag om de skulle bli fällda.

I Moderaternas försäkran står det uttryckligen att brott mot enskilda och rattfylleri inte är acceptabelt.

Trots det har flera av partiets kandidater dömts för både grovt rattfylleri och misshandel.

– Om du är ute på stan och misshandlar en annan människa så tycker inte jag att det är lämpligt att vara moderat företrädare.

– När det handlar om rattfylleri så finns det en annan bild också då det är en sjukdom. Men det är inte lämpligt att vara moderat företrädare och köra rattfull, säger Anders Åhrlin.

Fråga om förtroende

Martin Karlsson är lektor i statskunskap vid Örebro universitet och har forskat kring allmänhetens förtroende för politiker.

– Förtroendeuppdrag är en fråga om just förtroende och det är möjligt att väljarna inte känner förtroende för en kandidat som har begått ett brott, säger han.

Men samtidigt som det kan påverka förtroendet är det viktigt att den som döms för brott ska kunna sona sitt brott.

– Det är extremt viktigt att vi har en princip där den som avtjänat sitt straff och sonat sitt brott inte bara har möjlighet att rösta utan även kan ställa upp i allmänna val, säger Martin Karlsson.