Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Helena Ahrboms funktionsnedsättning gör att hon inte kan ta ett vanligt jobb. Men systemet med aktivitetsersättning innebär att hon ändå regelbundet måste prova vanliga jobb – för att se om hon ändå inte kan jobba. I videon berättar Helena om konsekvenserna – och varför hon mår så bra just nu. Foto: Tina Enström, SVT

Helena måste ständigt söka omprövning: ”Har ju papper på att vi inte är som alla andra”

Uppdaterad
Publicerad

Helena Ahrbom har många intyg på att hon inte kan ha ett vanligt jobb. Trots det måste hon regelbundet pröva sin arbetsförmåga i vanliga arbeten. Så ser systemet kring aktivitetsersättningen ut.

Helena har aktivitetsersättning, en ersättning som unga vuxna med en funktionsnedsättning kan få när de är mellan 19 och 29 år. Ersättningen omprövas regelbundet, med 1-3 års mellanrum. Och då måste Helena ännu en gång bevisa det som redan står i alla papper: Att hon inte kan ta ett vanligt jobb.

– Jag tycker inte att man ska behöva ompröva hela tiden. Vi har ju ändå papper på att vi inte är som alla andra. Att vi har speciella behov, säger Helena Ahrbom.

”Då drar man sig tillbaka”

Mikael Wincent, som är handledare på en daglig verksamhet i Finspång, håller med. Han handleder personer som exempelvis kämpar för att lära sig koka kaffe, sanda och byta soppåsar. Plötsligt måste de istället ut och prova sin arbetsförmåga i helt vanliga jobb.

– När man inte klarar av det som förväntas så leder det till ohälsa. Man drar sig tillbaka.

Helenas föräldrar tycker det är absurt att man som förälder uppmanas att låta barnet gå i särskola.

– Men sedan var det ändå inte säkert att hon skulle få en sysselsättning utan hon skulle hon söka jobb som alla andra, säger Anna Ahrbom.

– Det är inte så lätt att få ett vanligt jobb när man har gått i särskola. Och man kan inte läsa vidare då. Min åsikt är att de som har de här problemen borde få medborgarlön, och sedan få hjälpa till på marginalen med det de kan, säger Calle Ahrbom.

Videon: Hör Helena berätta om sin resa – och visa varför hon trivs så bra med livet nu.

Se hela granskningen här.

Helenas föräldrar, Calle och Anna Ahrbom, tycker att systemet kring aktivitetsersättningen är märkligt. I videon berättar de varför. Foto: Tina Enström, SVT

Länge har arbetsförmågan hos personer med funktionsnedsättning bedömts mot hypotetiska jobb, alltså jobb som inte behöver finnas i verkligheten.

Det här har lett till kritik, bland annat från Försäkringskassan. I ett brev till Regeringen 2017 skrev myndigheten att de ville ändra reglerna så att det blev en ”rimligare bedömning”.

Det dröjde till hösten 2021 innan en utredning lade fram ett förslag till förändring: Personer med funktionsnedsättning ska inte längre bedömas mot alla tänkbara anpassade jobb – utan det ska vara jobb som faktiskt finns på arbetsmarknaden.

Förslaget i utredningen har nu varit ute på remiss och ett lagförslag förbereds just nu i regeringskansliet. Men systemet med de ständiga omprövningarna ska inte ändras, enligt det här förslaget.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Funktionsnedsatta tvingas söka låtsasjobb

Mer i ämnet